Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Jag börjar på nytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
Heep, ^om ni vill vara god och gå in», och han
pekade tned sin långa hand åt det rum han menade.
Vi stego af, och lämnande honom kvar att hålla
ponnyn, |gingo vi in i ett långt, lågt rum med utsikt
åt gatan, och genom fönstret uppfångade jag i
förbifarten en skymt af Uriah Heep, som stod och
andades in i hästens näsborrar samt strax därpå satte
handen för dem, som om han hållit på med någon
trollkonst. På väggen midt emot den höga spisen
syntes två porträtt: det ena af en herre med grått
hår — ehuru visst icke gammal — och svarta
ögonbryn, som satt och granskade några handlingar, det
andra iaf en dam med ett ljuft och lugnt ansiktsuttryck,
som satt och såg på mig.
Jag tror, att jag såg mig om efter Uriahs portr att,
då en dörr i rummets bortre ända öppnades, och,
en herre steg in, vid hvars åsyn jag åter vände
blicken till det förstnämnda porträttet för att
försäkra mig om, att det inte trädt ut ur sin ram. Det
satt emellertid kvar, och då herrn kom fram i dagern,
såg jag, att han var några år äldre nu än då han låtit
måla af sig.
»Miss Betsey Trotwood», sade denna herre, »vill
ni vara god och stiga in. Jag var upptagen för
stunden, men ni ursäktar nog, att jag har brådtom. Ni
känner min bevekelsegrund. Jag har bara en sådan
i lifvet.»
Miss Betsey tackade honom, och vi gingo in i
hans rum, hvilket var möbleradt som kontor med
böcker, papper, blecklådor och annat sådant. Det
hade utsikt åt trädgården, och ett kassaskåp af järn
var Jnmuradt i väggen, så omedelbart ofvanför
spishyllan att jag, då jag satte mig ned, undrade, hur
sotarne kunde komma om det, nar de skulle upp i
skorstenen.
»Nåå, miss Trotwood», sade mr. Wickfield, ty jag
upptäckte snart att det var han, och att han var jurist
och uppsyningsman öfver vissa gods, tillhöriga en
rik herreman i grefskapet, »Hvad blåser det för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
