Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Jag börjar på nytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
tar jag», sade mr. Wickfield, i det han skakade på
hufvudet och log misstroget.
»Jag orkar inte höra talas om blandad natur!»
förklarade min tant. »Själf påstår ni, att ni i allt
ert görande och låtande drifves af en enda
bevekelsegrund. Inte tror ni väl, att ni är den enda här i
världen, som spelar rent spel?»
»Nej, men se jag har bara en enda bevekelsegrund
i lifvet, miss Trotwood», gentog han leende. »Andra
människor ha dussin-, tjog- och hundratals. Jag har
bara en. Det ßx hela skillnaden. Men det hör
egentlig-en inte hit. Bästa skolan ? Hvilken än er
bevekelsegrund må vara, så vill ni ha reda på den bästa skolan ?»
Min tant nickade bifall.
»I den bästa vi ha», sade mr. Wickfield
eftertänksamt, »kunde er systerson inte bli inackorderad just
nu.» 1 ’ ;
»Men han kunde väl få bo någon annanstans?»
föreslog min tant.
Mr. Wickfield ansåg det möjligt. Efter ett kort
meningsbyte föreslog han att följa med min tant till
skolan, så att hon själf finge se och bedöma saken.
Han ville också följa henne till ett par tre hus, där
han trodde, att jag kunde få bli inackorderad. Min
tant gick in på förslaget, och sä skulle vi tre följas
åt ut, då hän hejdade sig och sade:
»Vår lilla vän har torde möjligen ha någon
bevekelsegrund, som kommer honom att göra invändningar
mot dessa anordningar. Det är visst bäst att låta
honom stanna här?»
Min tant tycktes böjd att bestrida detta, men
för att underlätta saken sade jag, att jag gärna blef
kvar där jag var, ojm de så funne för godt. Jag;
återvände alltså till mr. Wickfields kontor, där jag
slog mig ned i samma stol som förut, i afvaktan
på deras återkomst.
Det föll sig så, att denna stol stod midt emot
en smal gång, som utmynnade i det lilla tornrum,
där jag sett Uriah Heeps bleka ansikte titta ut
genom rutan. Uriah, som satt in ponnyn i ett när-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
