Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIII. Jag får bekräftelse på mr. Dicks utsago, och jag väljer ett yrke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
stolthet och glädje. Ingen annan har några anspråk
på mina medel, åtminstone» — till min
öfverraskning tvekade hon här och syntes förvirrad — »nej,
ingen annan har anspråk på mina medel, och du är
mitt adopterade barn. Blif mig bara ett kärleksfullt
barn på min ålderdom och haf fördrag med mina
infall och nycker, och därigenom skall du göra mera
för en gammal gumma, hvars yngre år ej varit så
lyckliga och fridfulla man kunnat önska, än den
gumman någonsin kunnat göra för dig.»
Det var första gången jag hört min tant anspela
på sin tidigare historia. Det låg en sådan storsinthet
i hennes sätt att göra det och sedan affärda saken,
att det ytterligare skulle ha höjt henne i min
aktning och kärlek, om något kunnat göra det.
»Allt är nu klart och öfverenskommet mellan oss,
Trot», sade min tant, »och vi behöfva ej vidare tala
om den saken. Gif mig en kyss, och i morgon efter
frukosten gå vi till Doctor^ Commons.»
Vi sutto länge och samspråkade framför elden,
innan vi gingo till sängs. Jag sof i ett rum, beläget
i samma våning som min tants, och jag stördes litet
under natten af att hon kom och knackade på min
dörr, så ofta hon oroades af ljudet af några droskor
eller torgkärror i fjärran. Hon undrade då »om det
var sprutorna». Men mot morgonen sof hon bättre
och lät då äfven mig göra det.
Inemot tolftiden på dagen begåfvo vi oss till
herrar Spenlow & Jorkins* kontor i Doctor?s Commons.
Min tant, som äfven hyste d§n föreställningen pm
London, att hvar människa hon såg var en ficktjuf,
lämnade sin börs i min vård, och börsen innehöll
tio guineas och några silfverslantar.
Vi stannade vid leksaks boden vid Fleet Street för
att se St. Dunstans jättar slå på klockorna — vi
hade beräknat att öfverraska dem vid deras arbete
klockan tolf — och så gingo vi vidare bortåt
Lud-gate Hill och St. Pauls kyrkogård. Vi hade just
sneddat öfver till den förstnämnda platsen, då min
tant häftigt påskyndade sina steg och såg slarämd ut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
