Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIII. Jag får bekräftelse på mr. Dicks utsago, och jag väljer ett yrke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432
Mr. Spenlow förde mig öfver en stenlagd gård,
omgifven af högtidliga tegelhus, hvilka, det slöt jag
mig till af doktorsnamnen på dörrarna, utgjorde de
officiella tillhållen för de lärda sakförare, om hvilka
Steerforth berättat mig, och så till vänster in i ett
stort, dystert rum|, som jag tyckte ej var olikt ett
kapell. Öfre delen af detta rum var medelst ett skrank
skild från det öfriga, och där på en hög, hästskoformig
plattforms båda sidor sutto i bekväma, gammaldags
matsalsstolar åtskilliga herrar, iförda röda kåpor och
gråa peruker, som befunnos vara de nyssnämnda
doktorerna. Blinkande öfver någonting sonq^såg ut som
en predikstolspulpet inne i hästskons kffva, satt en
gammal herre, som jag säkert skulle tagit för en uggla,
om han befunnit sig i ett fågelhus, men som jag fick
veta var rättens höge ordförande. På det af
hästskon bildade tomrummet därnedanför, och i
jämnhöjd med det yttre golfvet, befunno sig åtskilliga andra
herrar af mr. Spenlows rang, i likhet med honom
kläidjda i svarta kåpor med hvitt bräm, och sittande!
vid ett långt grönt bord. Jag tyckte, att de flesta
af Idem hade styfva halsdukar och högdragna ansikten,
mien i det sistnämnda afseendet märkte jag snart, att
jag gjort dem orätt, ty när två eller tre af dem reste
sig upp för att besvara en fråga af rättens höge
ordförande, vet jag mig aldrig ha sett någonting mera
fåraktigt. Allmänheten representerades af en ^gosse
med ylleami och en schangtil slusk, som helt förstulet
knaprade på skorpbitar, dem haH tog upp ur fickorna,
och värmde sig vid en kamin, som stod midt i salen.
Rummets dåsiga tystnad afbröts endast af
sprak-ningarna i denna kamin och af en af doktorernja,
som med släpig röst gick igenom ett helt bibliotek af
vittnesmål och alltemellanåt gjorde en liten afstickare
till några argumentens förfriskningsställen, som låga
vid vägen. På det hela taget har jag aldrig i mitt
lif bevittnat eri så småtneflig, dufven, gammalmodig,
otidsenlig, sömnig familjetillställning, och jag kände,
att det skulle verka som ett lugnande opiat att till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
