Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXIV. Min tant förvånar mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
604
i dubbelt mått till följd af de omständigheter, som
sammanhängde därmed. Jag visste hur snabb hon
alltid var att gissa sanningen, och att hon aldrig blef
den första, som andades hans namn.
På detta bref fick jag svar med omgående post.
Då jag läiste svaret, var det som öni jag hört Agnes
tala till mig. Det var som om hennes trofasta röst
klingat i mina öron. Hvad kan jag säga mer?
Traddles hade sökt mig ett par tre gånger under
det jag varit hemifrån på sista tiden. Som han funnit
Peggotty på platsen och af henne fått höra — hvad
hion för resten ej var sen att meddela alla som ville
höra på — att hon var min gamla sköterska, hade
han helt gemytligt gjort sig bekant med henne och
stannat för att språka med henne om mig. Så sade
Peggotty, men jag fruktar, att det egentligen varit
hon som språkat och hållit på i oändlighet, ty hon
var svår att hejda — Gud signe henne — när hon
hade mig till talämne.
Detta påminner mig dels om att jag väntade
Traddles på en af honom själf utsatt eftermiddag, dels att
mrs. Crupp afsagt sig allt som hörde till hennes tjänst
— utom lönen — så länge Peggotty höll till i mina
rum. Sedan mrs. Crupp åtskilliga gånger med gäll
stämma hållit diverse samtal i trappan — troligen
med någon osynlig tjänsteande, ty kroppsligt sedt
var hon alldeles ensam vid dessa tillfällen — skref
hon till mig ett bref, hvari hon utvecklade sina
åsikter. Hon började det med framhållandet af ett faktum,
som tycktes finna tillämpning på lifvets alla skiften,
nämligen att hon själf var mor, och så meddelade
hion mig, att hbn förr sett bättre dagar, men att hon
under sitt lifs alla skeden haft den allra största fasa
fjor spioner, påhäng och angifvare af alla slag. Hon
nämnde inga namn, sade hon, de som kände sig
träffade kunde taga det åt sig, men hon föraktade spioner,
påhäng och angifvare, särskildt när de uppträdde i
änkedräkt. De sista orden voro understrukna. Om
en herre var ett offer för spioner, påhäng och
angifvare — hbn nämnde fortfarande inga namn —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
