Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXV. Förstämning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
629
som jag skulle önska — Uriah Heep skiljer oss så
ofta åt — och att jag inte kan vaka öfver honom!,
om jag får begagna ett så djärft uttryck, så noga
som jag ville. Skulle någon list eller något förräderi
öfvas miot honom, hoppas jag, likväl att
barnakärleken och sanningen till sist skola visa sig starkare.
Jag hoppas och tror, att verklig kärlek och sanning
i längden besegra allt ondt, all olycka i världen.»
Det där ljusa leendet, som jäg aldrig sett i någon
annans ansikte, dog bort under det att jag tänkte
på hur ljuft det var och hur välbekant det länge varit
mig. Och så frågade hon mig med ett hastigt
förändradt uttryck, ty vi hade nu kommit mycket nära
min gata, om jag kände anledningen till den
penninge-fösrlust min tant lidit. Då jag svarade, att den hade
hon inte ännu sagt mig, blef Agnes tankfull, och jag
inbillade mig, att hennes arm darrade’, där den hvilade
på min.
Vi funno min tant ensam och i en ganska
uppskakad sinnesstämning. En meningsstrid hade
uppstått mellan henne och mrs. Crupp angående en
abstrakt fråga, nämligen lämpligheten af att det
svagare könet hystes in i ungkarlsvåningar. Min tant,
som var fullkomligt likgiltig för mrs. Crupps
»spats-rner», hade afbrutit tvisten genom att underrätta den
värda frun om att hon luktade af min konjak och|
be henne vara så god och gå sin väg. Båda dessa
uttryck ansåg mrs. Crupp så kränkande, att de borde
åtalas, och hon hade gifvit till känna sin afsikt att
draga dem inför en »brittisk judy», därmed antagligen
(åsyftande bålverket för våra nationella fri- och
rättigheter.
Min tant, som emellertid haft tillfälle att något
lugna sig, under det att Peggotty var ute och visadt
mr. Dick hästgardisterna, och som dessutom blef
mycket glad att få se Agnes, skröt nu litet smått med hvad
som passerat och tog emot oss med odeladt godt
humör. Då Agnes lagt sin hatt på bordet och satt
sig bredvid min tant, kunde jag, i det jag såg på
hennes milda ögon och ljusa panna, ej låta bli att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
