Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXVI. Hänförelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
640
KAP. XXXVI.
Hänförelse.
Äfven den följande dagen började jag med att
dyka ned i det romerska badet, och så begaf jag mig
till Highgate. Nu var jag icke längre näodfälld. Jag
var nu inte rädd för den luggslitna rocken och kände
ingen trånad efter ädla springare. Hela mitt sätt att
tänka på vår olycka var förändradt. Hvad jag nu
hade att göra var att visa min tant, att hennes
godhet mot mig inte blifvit bortkastad på ett känslolöst,
otacksamt föremål. Hvad jag hade att göra var att
draga fördel af mina tidigare dagars hårda disciplin
och gå till arbetet med ett beslutsamt och fast mod.
Hvad jag hade att göra var att taga yxan i händejn
bch röja mig väg genom svårigheternas skog genom
att hugga ned träden, tills jag kom fram till Dora.
Och jag gick på med raska steg, som om alltsammans
varit en gångsport.
Då jag befann mig på den välbekanta
Highgate-vägen, stadd i ett helt annat ärende än det forna^
som ju varit nöjets, föreföll det mig som om en
fullständig förändring försiggått med mitt hela lif. Men
detta nedslog mig icke. Med det nya lifvet kommo
nya syften, nya afsikter. Stort var arbetet,
ovärderlig var belöningen. Dora var belöningen, och Dora
måste vinnas.
Jag försattes i en sådan hänryckning, att jag nästan
var ledsen, att inte min röck redan var litet luggsliten.
Jag önskade att få börja att hugga de där träden i
skogen under förhållanden, som skulle pröfva min
styrka, Jag kände mig starkt frestad att be en gam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
