- Project Runeberg -  David Copperfield /
824

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XLVI. Underrättelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

824 ’

hade hållit jämna steg med min oförtrutna flit, och
jag! var då sysselsatt med min första roman — råkade
att gå förbi mrs. Steerforths hus. Jag hade under
den tid jag bott där i grannskapet många gånger
gått förbi det, ehuru aldrig då jag kunnat välja en
annan väg. Emellertid hände det inte sällan, att
detta ej föll sig så lätt utan att göra en lång krokj,
och följden var, att jag tämligen ofta gått fram den
vägen.

Jag hade då endast gifvit huset en flyktig blick
och påskyndat mina steg. Alltid hade det sett dystert
och tråkigt (Ut. Intet af de bästa rummen vette åt
gatan, och! de smala, tungkärmade, gammalmodiga
fönstren, som aldrig gjorde ett gladt intryck under
några förhållanden, togo sig nu riktigt bedröfligt ut,
stängda siom de voro och med nedfällda rullgardiner.
En täckt gång ledde öfver en liten stenlagd gård
till en ingång, som aldrig begagnades, och där fanns
ett rundt trappfönster, som stack af mot alla de andra
Det var det enda, som saknade rullgardin, men det såg
lika Ödsligt och! obebodt ut som allt öfrigt. Jag kan
inte påminna mig, att jag någonsin såg ett ljus brinna
i ljuset. Om jag, obekant med förhållandena, gått
förbi det, hade jag troligen antagit, att någon barnlös
person låg på bår där. Om jag varit nog lycklig att
inte äga någon kännedom alls om huset, skulle jag
säkert roat mig med att dikta historier om den.

Som det nu var, tänkte jag så litet som möjligt
på det. Men min själ kunde icke i likhet med min
kropp gå det förbi och låta det vara, och vanligen,
föranledde det en hel rad af grubblerier. Då det
särskildt denna afton visade sig för mig, förbundet
med barndomsminnen och senare föreställningar,
skymtar af svaga förhoppningar, dunkelt sedda och
tolkade skuggor af missräkning, den blandning af
erfarenhet och fantasi, som utmärkte den
sysselsättning hvaraf mina tankar förut upptagits, ådrog det
sig mer än vanligt min uppmärksamhet. Jag försjönk
i funderingar då jag gick vidare, och en röst bredvid
mig kom mig att rycka till.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0826.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free