- Project Runeberg -  David Copperfield /
833

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XLVI. Underrättelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 3.3

och horn, och tiden gör dem båda alltmera obevekliga
och öfvermodiga. Inte heller detta kan intressera
er, men det tjänar som inledning till hvad jag ämnar
säga. Den där djäfvulen ni gör till ängel, jag menar
den usla flicka, som han drog’ upp ur dyn» — nu
vände hon de stora svarta ögonen mot mig och höjde
med en passionerad rörelse pekfingret — »torde kanske
lefva, ty det sägs ju», att ondt krut inte förgås så
lätt. Lefver hon, så önskar ni nog att en pärla af
så högt värde måtte bli tillvaratagen. Äfven vi önska
det, så att han inte åter må råka ut för henne. Så
till vida sammanfalla våra intressen, och’ därför har
jag, som gärna ville göra henne så mycket ondt som
en så grof natur är i stånd att känna, skickat efter
er för att få veta hvad ni hört.»

Jag såg på förändringen i hennes ansikte, att
någton kom gående bakom mig. Det var mrs.
Steer-forth, som räckte mig handen kallare än fordom och
på ett ståtligare sätt än då, men likväl, och det rörde
mig, med ett outplånligt minne af min vänskap för
hennes son. Hon var storligen förändrad. Hennes
vackra gestalt var ej på långt när så rak som förr,
hennes sköna ansikte var djupt fåradt, och håret var
nästan hvitt. Men då hon satte sig på bänken var
hon fortfarande en vacker dam, och väl kände jag
igen det klara ögat med den imponerande blicken,
som varit mina dr|ömmars ljus i skolan.

»Har mr. Copperfield blifvit underrättad om allt,
Rosa?» ’! ; ; ; i

»Ja.» 1 . M ; ’ ;

»Och har han hört Littimer aflägga sin berättelse ?»

»Ja, jag har sagt honom, hvarför ni önskade det.»

»Det var snällt af er. Jag har något litet
bref-växlat med er forne vän, sir», sade hon till mig,
»men hans pliktkänsla och sonliga ömhet ha icke
återvändt. Mitt syfte med det här är följaktligen
intet annat än det Rosa redan nämnt. Om min son
genom en åtgärd, som möjligen skänker någon lättnad
åt den redlige man ni förde hit — och som jag be-

53. — Dickens, David Gopperfield.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0835.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free