- Project Runeberg -  David Copperfield /
992

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LVI. Det nya såret och det gamla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

992

i ögonienj, oroade henne. Hela hennes tankegång
tycktes stanna och taga en annan riktning.

Jag söktje behärska min röst, då jag sakta uttalade
hans namn, mjen den darrade ändå. Hon upprepade
det ett par gånger för sig själf med låg stämma,,,
och sade sedan till mig med tilltvingadt lugn:

»Min son är sjuk?»

»Myck]et sjuk.»

»Ni har sjett honom?»

»Ja, d|et har jag.»

»Äro ni försonadje ?»

Jag kundje icke svara ja, icke svara nej. Hon
vände ansiktet något litet åt det håll där Rosa Dartle
stått .alld|eles invid henne, och i detsamma sade jag
med en rörelse på läpparna ordet »Död!» till Rosa.

På dje t (att mrs. Steerftorth icke skulle vända sig
om och tydligt läs|a hvad hon ännu icke var beredd
att få veta, skyndade jag mig att möta hennes blick;
men jag hade sett Rosa Dartle med förtviflans och
fasans häftigh]et kasta upp händerna i luften pch
sed,an sätta dem för ansiktet.

D;en vackra damen — o, så lik honom! —
betraktade mig med stel blick och förde handen till pannan.
Jag besvor henne att vara lugn och bereda sig på
att höra hvad jag had;e att tala omi; men jag borde
i stället bönfallit henne om att gråta, ty hon var som
först|en.ad.

»När jag sist var här», framstammade jag,
»berättade mig miss Dartle, att han seglade omkring
än här, än där. Natten före den sista var förfärlig
på sjön. Om han var ute då i närheten af en farlig
ku’st, som det påstås, och om fartyget, som var i
sikte, verkligen var detsamma som —»

»R.os,a», isade mrs. Steerforth, »kom hit!»

Hon kbm, men utan ömhet eller medkänsla. Hennes
ögon lyste som eld, då hon stod framför modern, och
hon brast i ett afskyvärdt skratt.

»Är er stolthet nu tillfredsställd, vansinniga
kvinna?» sade hon. »Har han nu försonat sig m<edi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0994.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free