Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LVII. Emigranterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ioi 3
»Gud gifve det må bli många, sådana tillfällen»,
sade mr. Micawber. »Oceanen är i dessa tider en
enda flotta, och på öfverfärden kunna vi inte undgå
att möta många fartyg. Det går ju som en dans»,
sade mr. Micawber och lekte med lornjetten, »som
en dans. Afståndet är en ren bagatell.»
När jag tänker på det, var det bra underligt
men så ’ofantligt likt mr. Micawber, att han, då han
for från London till Canterbury, talade om resan
som hade den gällt andra ändan af världen, men
när lian for från England till Australien som om det
varit en liten utflykt öfver Engelska kanalen.
»Under resan», sade mr. Micawber, »skall jag
försöka att då och då underhålla de öfriga passagerarna
med en och annan liten skepparhistoria, och min
son Wilkins’ repertoar skall kanske göra lycka vid
brasan i kabyssen. När mrs. Micawber fått sjöbenen
i ordning — ett uttryck, som jag hoppas icke väcker
anstöt i detta fina sällskap — torde hon traktera
oss med ’Lilla Tafflin\ Tumlare och delfiner komma
nog att ofta observeras tvärs för vår bog, och
antingen styrbords eller babords framträda nog i
snabb följd föremål af intresse. Kort sagt», sade
mr. Micawber på sitt gamla gentila sätt, »sannolikt
blir det så mycket spännande både på djupen och
till väders, att när utkiken uppe i masttoppen ropar
’land ohojP komma vi att bli ytterst förvånade.»
Och därmed tömde han hvad han hade kvar i
sin tennbägare, som om resan varit gjord och han
hade aflagt en förstklassig styrmansexamen inför de
förnämsta auktoriteterna i navigationslära.
»Hvad jag framför allt hoppas, min bäste mr.
Copperfield», sade mrs. Micawber, »är att vi i några
grenar af vår familj må lefva upp på nytt 1 det gamla
landet. Rynka inte pannan, Micawber! Jag syftar
nu inte på min egen familj utan på våra barnbarn.
Hur kraftig telningen än är», sade mrs. Micawber
och skakade på hufvudet, »glömmer jag icke
moderstammen, och njär vår släkt når fram till utmärkelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
