- Project Runeberg -  David Copperfield /
1052

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LXI. Man visar mig två intressanta botgörare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1052

het, hvilken kunskap i alla sysslor, hvilken
sparsamhet och ordning! Och så glad hon är, Copperfield I»

»Du har verkligen allt skäl att berömma henne!»
sade jag. »Du är en lycklig ost, du! Jag tror, att
ni båda göra hvarandra till ett par af de lyckligaste
människor i världen.»

»Nog är jag säker på att vi äro ett par af de
allra lyckligaste», sade Traddles. »Det måste jag
erkänna. Vet du, att när jag ser henne stiga upp vid
ljus dessa mörka morgnar, syssla med anordningarna
för dagen, utan att fästa afseende vid väderleken gå
på torget innan skrifvarne inställt sig på kontoren,
anrätta de förträffligaste små middagar af de enklaste
ingredienser, laga puddingar och pastejer, hålla allt
på sin plats, själf alltid vara så fin och ordentlig i
sin klädsel, sitta uppe tillsammans med mig till sent
inpå nätterna, alltid mild och uppmuntrande — och
detta allt för min skull, så har jag ibland svårt att tro,
att det är sant, Copperfield!»

Han hyste en viss ömhetskänsla till och med för
tofflorna hon värmt, och sedan han satt dem på sig,
sträckte han helt förnöjd ut fötterna på spisgallret.

»Ibland kan jag absolut inte tro det», sade
Traddles. »Och våra nöjen se’n! De äro visserligen inte
dyrbara, men alldeles förtjusande! När vi äro här
hemma om kvällarna pch stänga ytterdörren och draga
för de där gardinerna — som hon broderat —- kan
man då ha det trefligare? När det är vackert väder
och vi gå ut och gå om kvällarna, äro gatorna fulla af
saker som roa oss. Vi se in i juvelerarbutikernas
gnistrande fönster, och jag visar Sofi hvilken af de där
ormarna med diamantögon, som ligga ringlade på
en stigande grund af hvitt satin, jag skulle ge henne,
om jag hade råd; och Sofi visar mig hvilket af de
briljanterade uren med ankargång och mekanisk
upp-vridning hon skulle gifva mig om hon hade råd;
och vi välja ut de knifvar och gafflar, fiskspadar,
smör-klnifvar och sockertänger vi skulle vilja ha, om vi
båda hade råd att köpa dem, och vi gå bort med en
känsla af att redan rå om dem. När vi så komma in

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/1054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free