Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LXII. Ett ljus lyser på min väg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ioi 68
framför elden. Hon lade ifrån sig boken, då jag
kom in, och sedan hon som vanligt bedt mig vara
välkommen, tog hon sin arbetskprg och slog sig ned
vid ett af de gammaldags fönstren.
Jag satte mig bredvid henne på fönsterbänken,
och vi talade om det arbete jag hade för händer,
och när det skulle bli färdigt, och hur långt jag
hunnit sedan mitt sista besök. Agnes var mycket glad
och förklarade leende, att snart skulle jag bli så
ryktbar, att ingen tordes tala till mig i sådana ämnen.
»Jag begagnar mig därför så mycket jag kan af
den närvarande tiden», sade Agnes, »och talar med
dig så länge jag får det.»
Då jag betraktade hennes vackra ansikte, nu
uppmärksamt böjdt öfver arbetet, slog hon upp sina milda,
klara ögon och märkte, att jag såg på henne.
»Du är så tankfull i dag, Trotwood I»
»Agnes, skäll jag säga dig hvarför? Jag kom dit
för att säga dig det.»
Hon lade ifrån sig sitt arbete^ som hon alltid
plägade då vi ville afhandla någonting allvarsamt, och
ägnade mig hela sin uppmärksamhet.
»Min kära Agnes, tviflar du på att jag är
uppriktig mot dig?»
»Nej», svarade hon helt förvånad.
»Tviflar du på att jag är hvad jag alltid varit
i förhållande till dig?»
»Nej», svarade hon alldeles som nyss.
»Minns du att jag, då jag kom hem utifrån,
försökte att säga dig i hvilken tacksamhetsskuld jag stod
till dig, älskade Agnes, och hur djupt jag kände den?»
»Det minns jag mycket väl», svarade hon mildt.
»Du har en hemlighet, Agnes», sade jag. »Låt
mig dela den.»
Hon slog ned ögonen och började darra.
»Jag kunde knappt undgå att märka, till och med
om jag icke hört det — ehuru af andra läppar än
dina, Agnes, hvilket förefaller mig underligt — jag
kunde knappt undgå att märka, att det finns någon,
åt hvilken du skänkt din kärleks rika skatt. Ute-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
