Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helig. Helighet. Helgelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249 HELIG. HELIGHET. HELGELSE.
som gör, att han icke kan annat än älska det goda och hata det onda.
— I vidsträcktare bemärkelse innefattar helgelsen alla den helige Andes
nådeverkningar, men i en inskränktare bemärkelse är den en fortsättning
af det påbegynta nådeverket. — Helgelsen kallas ock i den heliga skrift:
Ett löpande på Guds buds väg, en vandring på den smala vägen, i anden,
i kärleken, i ljuset o. s. v.
De helige knorra ej. — I ett kristligt sällskap föll en
gång talet på sådana kristna, som ständigt knorra och äro
surmulna. Men då utropade en gammal kristen: »Det är en
villfarelse! Det finnes icke några sådana ’heliga’. I alla
händelser äro de icke ’heliga’ i de stunder, då de knota och
gräla, ty Guds rike är frid och fröjd i den helige Ande.»
Helgelsen genom Jesu blod. — En engelsk präst bar
alltid på sig en bok, som icke innehöll mer än tre blad. Det
första bladet var svart, det andra rödt, det tredje hvitt. Då
han en gång tillfrågades, hvad dessa blad skulle betyda,
svarade han: »Det första bladet visar mig mina synder och
det straff, de förtjäna, det röda bladet talar till mig om Jesu
blod och om allt, hvad Jesus lidit för mig, det hvita bladet
är en bild af min själ, huru hon blifvit renad och tvagen
genom Jesu Kristi blod.»
Kristi blod skänker rening och frid. — En ansedd
hednisk man i Indien greps af en stor inre oro för sin synds
skull. Han gick då till en afgudapräst för att erhålla tröst,
och denne sade: »Gå bort och två dig i den heliga floden
Ganges!» Han gjorde så, men hans ångest ville icke vika.
Då rådde afgudaprästen honom att göra en vandring till ett
afgudatempel, som låg sjuttiofem mil från hans hem. Han
gjorde så, men syndens förbannelse följde honom tillbaka.
Han vände sig åter helt förtviflad till sin präst och bad om
hjälp från sin pina. »Nå väl, du skall blifva hjälpt», sade
prästen. »Slå tio hvassa spikar genom dina sandaler (skor),
tag en stor, tung stock på dina skuldror, gå sedan, utan att
bekymra dig om ditt blod och dina plågor, femtio timmars
väg!» — Mannen lydde. Men när han gått tjugo timmars
väg, sjönk han utmattad ner vid en by och trodde, att han
där skulle dö. Emellertid kom en missionär samma dag till
att tala i denna by. Han talade om Jesus såsom Guds Lamm,
hvilket bär världens synd, om hans blod, som renar från all
synd. Den arme hedningen lyssnade härpå med uppmärk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
