Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husandakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
HUSANDAKT.
Under hvilket tak är du säker? — En ung flicka
återvände efter en sexårig frånvaro till föräldrahuset. Hon
hade under alla dessa år lefvat i en gudfruktig familj, där
man morgon och afton församlade sig kring Guds ord och
sökte Herren i gemensam bön. I hennes fädernehem gick
det helt annorlunda till. Man satte sig till bordet utan bön,
och senare gick man till sängs utan att bedja. Detta var
rätt sorgligt för den stackars flickan, och hon kunde icke
vidare finna någon trefnad i hemmet. Fadern varseblef detta
inom kort. Detta gjorde honom ondt, och han önskade få
veta orsaken. »Kära dotter», sade han en dag till henne,
»du synes icke finna dig så väl här hemma hos oss, som jag
önskade!» Efter något dröjsmål svarade flickan lik en skygg
dufva: »Ack, käre fader, jag känner mig icke säker här!
Jag är rädd för att lefva under ett tak, där man icke beder».
-— Dotterns enkla ord trängde till den öfverraskade faderns
hjärta. Han teg, men ännu samma afton höll han bön med
sin familj. Hans hus blef snart ett bönehus och desslikes
ett ställe för frid och välsignelse. — Käre läsare, under hvad
för ett tak lefver du? och lefver du trygg och säker? och
känner du dig hemmastadd? och finner du trefnad och frid?!
Välsignelsen af husandakt. — En ung soldat
inkvarterades en dag i ett bondhus. Husfolket var mycket vänligt,
och soldaten hade alla skäl i världen att minnas denna
inkvartering under hela sitt lif. Jag vill berätta dig hvarför.
Innan man satte sig till bordet, stodo alla familjmedlemmarna
med sänkta hufvuden bakom sina stolar, under det att
husfadern högt läste bordsbönen. Sedan de ätit, tackade man
Gud för maten på samma sätt. Därpå gick hvar och en till
sitt arbete, och barnen gingo till skolan, utom den minste,
Henrik. Soldaten satte sig vid fönstret, dit den lille Henrik
kom, och sade, i det han lade händerna på soldatens knä:
»Var snäll och berätta mig något om Jesus!» — »Jag vet
ingenting att berätta om honom!» sade soldaten och blygdes för
sin okunnighet. »Vet du ingenting om Jesus, du som är så
stor?» sade Henrik med förvånad uppsyn. »Om du icke
älskar honom ocli icke tjänar honom, så får du icke komma
till himlen, när du dör.» — Då man skulle spisa kvällsvard,
kom den lille Henrik åter fram till honom och sade: »Bed,
innan du äter!» — Soldaten lade ifrån sig knif och gaffel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
