Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kors, människors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORS, MÄNNISKORS.
323
sade då vänligt till lienne: »Det är rätt, att ni kysser korset!»
— »O, min herre», svarade den gamla, »det är mycket bättre,
om man bär det.» Den resande, som var en from man, blef
vid detta svar mycket varm om hjärtat, och en tår smög sig
fram ur hans öga. Känner äfven du, min läsare, dig
tilltalad af den gamlas vittnesbörd?
En troshjälte. — Den tappre trosbjältcn J. G. Rösner,
president i Thorn, måste 1724 för sin evangeliska tros skull
mycket lida, och när hans stad nyssnämnda år ställde till
ett upplopp mot jesuiterna, utkräfde dessa sin hämnd på
Rösner och förde honom till döden. Härvid sjöng Rösner
följande vers ur en missionspsalm:
»O min Jesus, dig till fröjd och iira
Vill jag kors och smälek tåligt bära
Ocli ej akta dödens högsta smärta
I mitt hjärta.»
Sedan han sjungit denna vers, tillade han: »Detta vill
jag nu sätta i verket!»
En korsdragare. — David Beggerovius, borgmästare i
Treptau, var en af sjukdom svårt plågad man, men hade till
sin käpp och sin staf dessa Herren Jesu ord: »Mitt ok är
ljufligt och min börda är lätt» (Matth. 11: 30). Härvid
brukade han såsom en förklaring tillägga: »Jag har en trogen
hjälpare, medlare och förespråkare i min Herre Kristus; han
bär den tyngsta delen af korset, men lämnar blott en liten
del af bördan åt mig.»
Först kamp, sedan segerlön. — En pastor blef kallad
till en gammal afskedad krigsman, som var svårt plågad af
gikt. Prästen förmanade honom att i tålamod och för Kristi
skull bära sitt lidande, så skulle han en gång skörda stor
glädje däraf. »Käre pastor», sade vår gamle major, »ni
fattar icke hvad gikt är för en svår plåga. Ack huru gärna
skulle jag icke vilja dö redan i dag för att få min fröjd i
det andra lifvet! Men att länge uthärda sådana här plågor,
det vill jag ingalunda gå in på.» —- Då sade prästen: »Två
soldater drogo tillsamman ut i kriget och gåfvo hvarandra
en ed på, att de skulle dela allt, hvad de vunne, emellan sig.
Snart skulle de i elden. Men den ene blef så förskräckt, att
han gjorde sig sjuk, under det att den andre kämpade som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
