- Project Runeberg -  De bibliska hufvudbegreppen /
355

(1909) [MARC] Author: Hans Nilson With: Carl Norrby, August Rodemeyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kärlek, Guds och Jesu

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KÄRLEK, GUDS OCH JESU. KÄRLEK TILL GUD.

355

dem, emedan han säkert trodde, att de skulle skynda efter
honom. Han hade räknat riktigt, ty på detta sätt lyckades
det honom att rädda hela familjen. — På samma sätt
handlar ofta vår käre Gud med oss. När vi löpa fara att
förgås i våra synder, tager han ofta det käraste ifrån oss.
Han tager det till sig. Vi löpa då måhända efter honom
med hjärtat, och det är just det han har åsyftat.

Jesu kärlek gifver kärlek i människohjärtat.
Missionär Robinson berättar från Natal: För någon tid sedan
lämnade en kolonist i Natal sitt hem och reste till Velurum.
En zulu-yngling åtföljde honom såsom vägvisare. De hade
icke rest mer än några mil, då de öfverföllos af en tjock
dimma, vanlig i dessa bergstrakter. Dimman upplöste sig
snart i ett häftigt isande regn, och natten bröt in.
Öfverväldigad af den skarpa kylan släppte zulu-ynglingen
tömmarna, med hvilka han körde oxarna, stod stilla, tillslöt
ögonen, och ur stånd att röra sig sade han icke ett ord. Då lade
kolonisten ynglingen på vagnen och höljde öfver honom sin
egen öfverrock tillika med allt hvad han hade med sig, som
ägnade sig till betäckning, i hopp att därmed uppvärma
honom. Men förgäfves, det såg ut, som hade ynglingens sista
stund kommit. Då lade kolonisten sig själf bredvid
ynglingen, slog sina armar omkring honom och tryckte honom
hårdt intill sitt varma, älskande hjärta. Efter en stund
började ynglingen kvickna vid, han öppnade sina ögon och
talade några ord. Lifvet hade återvändt. De kunde nu
fortsätta sin resa och nådde lyckligt dess mål. — Ett par år
därefter sammanträffade åter kolonisten med samme
zulu-yngling. »Herre», sade denne, »säg mig, hvad det var som
värmde ert hjärta så lifligt den där gången, då ni räddade
mitt lif?» Kolonisten talade då med ynglingen om Herren
Jesus och hans kärlek till syndare, och huru den kärleken,
utgjuten i hjärtat, verkar kärlek till människor. Och se,
denna kärlek uppvärmde än en gång zulu-ynglingens hjärta

— fastän nu på ett annat sätt. Den intog hans hela hjärta.

— Denne zulu-yngling är nu en evangelii predikant i sitt
hemlands dalar.

Guds trofasta kärlek. — I min barndom älskade jag
Herren Jesus, ty min moder lärde mig känna honom. Jag
minns ännu, huru glad jag var för hvarje gång mamma och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dbhb/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free