Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medlidande. Medömkan - Mened
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428
MEDLIDANDE. MEDÖMKAN. MENED.
och älska Gud. — Tjugo år voro gångna. En eftermiddag
for postvagnen som vanligt mellan G. och V. Bland
passagerarne befann sig en sjökapten. Då vagnen kom ungefär till
det ställe, om hvilket vi här ofvan talat, varseblef
sjökaptenen ett gammalt fruntimmer, som gick vägen fram, men
såg ut att vara mycket uttröttad och utarmad. Emedan det
ännu fanns en ledig plats, bad kaptenen, att gumman för
hans pängar skulle få intaga denna plats. Så skedde. Snart
hade sjökaptenen och den gamla frun kommit i ett lifligt
samtal, hvarunder man uppdagade, att de för tjugo år
sedan sammanträffat just på samma ställe, men under andra
förhållanden. Då hade det varit den gamla frun, som
betalt passagerareafgiften för kaptenen. Nu hade hon
emellertid genom en vanartig son blifvit utfattig, den fattige
gossen däremot hade blifvit en rik sjökapten. Han tryckte
medlidsamt den gamla fruns hand, som förr så medlidsamt
omfattat hans, samt öfverlämnade därefter årligen, så länge
den gamla lefde, fem hundra kronor till hennes underhåll.
Mened. (Se äfven Ed.)
Bibelställen: 2 Mos. 20: IB; 23: 1. 5 Mos. 19: 16 ff. Ordspr. 6: 16—19.
Hes. 17: 19. Sak. 8: 7.
Bibliska exempel: Lögnare: Rebecka och Jakob (1 Mos. 27); Mikal (1 Sam.
19: 13 ff.); Petrus (Matth. 26: 72).
Förklaring: Mened är en falsk ed, som man svär emot bättre vetande eller
utan afsikt att hälla. — Mened kommer af men (= skada), ty man
tillfogar sig själf skada genom en sådan ed.
En menedare. — Den unge schweitzaren Fredrik
Haller måste en gång plötsligt företaga en längre resa. Sina
pänningar, som han i banknoter hade förvarade i sitt hem,
anförtrodde han åt en med honom befryndad köpman. Vid
sin återkomst skyndade han sig till den förmente
vännen för att få igen sina värdepapper. Men denne nekade.
Haller blef nödsakad att draga saken inför domstol. Hans
släkting blef här dömd till värjemålsed, hvilken han ock
gick. Han trädde fräckt inför domareskranket, sedan han
lämnat hatt och käpp åt tingsvaktmästaren, och aflade eden.
Därefter gick han lika modigt ifrån tingssalen. Men när
han kom ut på tingshusets trappa, snafvade han öfver sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
