Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Obeslutsamhet. Halfhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALFHET. OBESLUTSAMHET.
487
Obeslutsamhet. Halfhet. (Se äfven Beslut.)
Bibelställen: Jos. 24: 15. 1 Kon. 18: 21. Matth. 6: 24. Luk. 14: 33.
Bibliskt exempel: Den rike ynglingen (Matth. 19: 16 ff.)
Strötankar: Närapå sött är osmakligt; närapå varmt är ljumt; närapå en
kristen är som Mika, hvilken trodde sig tillräckligt religiös, emedan han
hade en präst i huset; närapå en kristen är som Ananias, hvilken gaf en
del af sina ägodelar åt Herren men behöll en del för sig själf; närapå en
kristen är lik de fem ovisa jungfrurna, som visserligen hade lampor, men
ingen olja i dem; närapå en kristen är lik den där sonen, som lofvade
att gå till vingården för att arbeta, men likväl icke gick.
Halfhet. — Från Amerika berättar doktor W. om en
indian, som med sin familj slagit upp sitt läger på gränsen
mellan indianområdet och Förenta staterna, följande: Den
röda mannen, som jag här såg, var icke mera den råe vilde,
som har sitt hem i vildmarkens lugna dalar, hvars föda
utgöres af det dödade villebrådet och hvars käraste
sysselsättning är kriget. Nej, denne indian var en fridens man;
han sysselsatte sig med korgmakeri; han förtärde samma
föda som civiliserade människor, och han bar delvis samma
dräkt, som hans hvita grannar. Men han älskade lika fullt
skogarna och dess tältlif. Fastän han således afstått från
en del af sina vanor i vildmarken och i det hela upphört
att vara en vilde, vägrade han likväl bestämdt att bo i
bekväma hus och antaga de hvitas seder i öfrigt. Denne man
är icke helt vilde, icke heller helt civiliserad; han står midt
emellan, han är en gränsmänniska, som icke hör till något
område. •— Är icke detsamma förhållandet med tusen och
åter tusen i den kristna kyrkan, hvilka i likhet med denne
indian slagit in på en medelväg emellan sitt förra lif i
synden och den hjärterenhet, som måste utmärka Guds barn.
De hafva bortlagt sina yttre synder, de hafva till och med
delvis tillkämpat sig seger öfver sitt medfödda fördärf, men
de äro icke renhjärtade. Köttets och andens besmittelse låder
ännu vid dem. Det köttsliga sinnet kämpar väldigt i deras
själ om segern. Deras religiösa karaktär är svag i många
mycket viktiga saker. — Den kristne, som lefver i ett
sådant tillstånd, är icke, hvad han borde vara, ty evangelium
är icke gifvet för att uppväcka ett begär, en längtan, som
det icke kan tillfredsställa. Den dyre frälsaren säger, att
människan skall hos honom finna ro. Men hurudana äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
