- Project Runeberg -  De bibliska hufvudbegreppen /
571

(1909) [MARC] Author: Hans Nilson With: Carl Norrby, August Rodemeyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuk. Sjukdom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SJt’K. SJUKDOM.

571

Sfrötankar: Om genom långsamt lidande synd och värld blifvit människan
bitter och Gud däremot hennes hjärtas tröst och del, hvad skadade det
henne, att hon mycket lidit och finge ännu mycket lida. (W. Rudin-)
— Många tusen frälsta syndare kunna nu utropa: O du hälsobringande
sjukdom! O I trösterika sorger! I vinstgifvande förluster! Ack saliga
dag, då jag fick lida bedröfvelse! (Rich. Baxter.) — Gud sänder oss
kroppslig sjukdom för att vi skola börja dö från världen och lefva i Gud.
(J. Gerhard.) — Sjukrummet vill Herren göra till en öfningsskola för
oss, där vi må lära oss tålamod; till ett bönekapell, där vi anropa Gud;
till en rättegångssal, där den helige Ande tager oss i förhör, till en
fridshydda, där Herren träder in med sin nåd. (K. Gerok.)

Glädje under sjukdomen. — Den fromme biskopen
Gregorius den store († 604) berättar följande tilldragelse:
I det hvalf, hvarigenom man kommer till Clemens’ kyrka,
var en viss Servulus, hvilken var fattig på ägodelar men
rik i Gud. Han hade under en mycket lång tid varit
alldeles tillintetgjord af sjukdom, ty ända ifrån barndomen till
sitt lifs slut låg han alldeles förlamad i alla lemmar. Han
kunde icke stödja sig på sina fötter. Han kunde icke ens
sätta sig upp i sin bädd, kunde aldrig föra sin hand till
munnen och icke lägga sig på annan sida. Hans moder
och broder voro ständigt hos honom för att kunna hjälpa
honom, och hvad han emottog i allmosor, delade han ut
genom deras händer. Han kunde icke läsa, men hade ändock
köpt en bibel. Han emottog alla fromma människor som
sina gäster och lät dem läsa bibeln för sig. Och på så sätt
hade han utan att själf kunna läsa gjort sig väl förtrogen
med bibelns innehåll. Han sökte städse att tacka Gud
under plågorna och tillbringade natt och dag med att lofva
Gud. När han kände döden nalkas, uppmanade han de
närvarande att tillsammans med honom sjunga en psalm, medan
man väntade på hans nära förestående slut. Men midt
under sången tystnade han plötsligt, hvarpå han utropade:
»Tyst, hören I icke, huru Guds lof ljuder i himmelen?» Och
när han vände sitt hjärtas öra till detta Guds lof, som han
förnam i sitt inre, flyttade hans själ ut ur den bräckliga
kroppshyddan.

En sjuk- och segerbädd. — En negerkvinna i
Surinam vid namn Lena låg till sängs i en mycket smärtsam
sjukdom. Hon var full af sår som en Lasarus. Och likväl
kunde missionär Schmidt icke annat än vederkvicka och
uppbygga sig genom den sjukas sätt att skicka sig. Under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dbhb/0571.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free