Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syskonkärlek - Sång - Säkerhet. Trygghet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYSKONKÄRLEK. SÄKERHET. TRYGGHET.
629
att älska den.’ -— Maria, som var närvarande, utbrast i
tårar. ’Jag har ingenting lärt dig’ sade hon, ’jag har ju icke
sagt dig många ord om den saken. Gud har själf
undervisat dig därom.’ — ’Det är sannt, att du icke sagt så många
ord, min syster; men jag har känt, att du älskat och bedit
för mig, och — dina gärningar hafva talat för dig, och för
den Herre du tjänar.’»
Sång. (Se Sjunga.)
Säkerhet. Trygghet.
Bibelställen: 3 Mos. 25: 18, 19. 5 Mos. 33: 28. Ps. 4: 9. Ordspr. 1: 33;
10: 9. Es. 32: 17.
Strötankar: Säkerhet är ingen tro. — Till och med de frommas säkerhet är
städse förbunden med en innerlig gudsfruktan. Och om de också i det
yttre utmärka sig genom nåd och stora dygder, äro de icke dess mindre
vaksamma och innerligt ödmjuka. (Kempis.) — Guds folk lär ofta af
erfarenheten, att de ställen, där de söka säkerhet och försvar, bringa dem
fördärf. Men då alla andra ställen svika, sviker icke Kristus. Se hur
det gick med David. Ps. 142: 5, 6. Men då hans tillflyktsort i Ziklag
var förlorad, var dock icke hans Gud förlorad. Han styrkte sig i Herren
sin Gud. 1 Sam. 30: 6. Det är en kraftig uppmuntran för de troende, att hos
Kristus är trygghet och säkerhet. 1. Han är ett säkert och starkt
gömställe. Es. 33: 16. 2. Han är ett rymligt gömställe, där finns rum nog
för hans utvalda: hans mantel är vid. 3. Han är ett gömställe för själen
så väl som för kroppen. 4. Han har åtagit sig att gömma oss: Gud har
lämnat sina utvalda i Kristi vard, att han måtte försvara dem. (Robinson.)
— Det lider intet tvifvel, att den människa är i trygg säkerhet, som i
tron åkallar kärlekens Gud om hans beskydd. (Spurgeon.)
Har du försäkrat ditt lif? — När jag en skön
majmorgon steg in i en järnvägsvagn i V., berättar E., slog jag
mig ner vid sidan af en ung, välklädd man. Det dröjde
icke länge, förrän vi voro inne i ett lifligt samtal. Vi
fröjdade oss öfver det utomordentligt vackra resvädret och
inandades i djupa drag den behagliga majluften. Snart föll
vårt samtal på årstidernas växling och det förgängliga hos
allt jordiskt. Detta förde oss äfven till att tala om det
mänskliga lifvets snabba flykt, och nu syntes vi hafva
kommit att röra vid de rätta strängarna, ty min reskamrat
talade härom med stort allvar och högstämd vältalighet.
Skulle man döma efter hans tal, så låg honom det
mänskliga lifvets ovisshet och flyktighet mycket om hjärtat. Han
framdrog för mig inånga sorgliga exempel härpå: Här hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
