Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Säkerhet. Trygghet - Sällskap. Umgänge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÄKERHET. TRYGGHET. SÄLLSKAP. UMGÄNGE. 631
murar ropa öfverljudt: Låten försona eder med Gud. Hos
de världsliga försäkringssällskapen erhåller den försäkrade
intet; när döden kommer, så är inga premier nog stora för
att försäkra honom om lifvet. Det kan icke förlängas en
enda timme. Men här erhåller den försäkrade en verklig
lifförsäkring, han lefver, om han än dör. Släktingarna hafva
den härliga trösten: Saliga äro de, som i Herren dö. — Är
du försäkrad, käre läsare? Är du det icke, så låt nu för din
själs salighets skull försona dig med Gud!
På pliktens väg är du trygg. — Då engelske
konungen Vilhelm en gång under en drabbning delade ut order
midt i hetaste striden, fick han till sin förvåning bland
stabsofficerarna se en köpman från London, hvilken äfven
var direktör i engelska banken, blottställa sig midt i
kulregnet för att mätta sin nyfikenhet. Konungen red fram
till honom och sade: »Min herre, ni bör icke löpa en sådan
risk, ni är ingen soldat och kan ej göra någon nytta här.»
»Jag löper ej större fara än ers majestät», var svaret. »Det
gör ni visst», svarade Vilhelm, »jag är här, där plikten
bjuder mig att vara, och jag kan utan att vara förmäten
anförtro mitt lif i Guds beskydd, men ni —.» Han hann ej
afsluta meningen, ty i samma ögonblick lade en kanonkula
köpmannen liflös för konungens föttar. Han hade varit
klok, om han hållit sig till de vägar, som hans kallelse och
plikt bjödo honom. Endast på denna väg äro vi i säkerhet
och trygghet. Icke allenast i stora faror utan äfven i de
små äro vi trygga, om vi befinna oss på den rätta vägen.
Sällskap. Umgänge.
Bibelställen: 4 Mos. 16: 26. Dom. 3: 5—8. Ps. 40: 5; 119: 63. Ordspr.
1: 10—15; 2: 10-20; 28: 7. Apg. 17: 4. 1 Kor. 15: 33. 2 Joh. 9—11.
Ordspråk: Kaka söker maka. — Lika barn leka bäst. — Säg mig, med hvem
du umgås, och jag skall säga dig, hvem du är. — Ondt sällskap
fördärfvar goda seder.
Strötankar: En människa, som alltid är i sällskap, liknar en, som alltid slösar
med sin gåfva. Däremot är en enstöring i bästa fall blott ett ljus i ett
tomt rum. — Det är ett svårt, förslappande arbete alt deltaga i
sällskapslifvet. — I tron mig nog icke, när jag säger, att jag hellre skulle vilja
lefva i sällskap med ett svin än med en drinkare. Jag skulle i förra
fallet uppoffra mycket af mitt värde som människa, men dock slippa att
blifva en supare. (Jones.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>