Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
662
TRO.
oss, om det eller det möter oss? Huru skola vi undgå den
eller den faran ? Vi inbilla oss ofta det värsta, och i det
vi frukta, hvad som möjligen kan hända oss, fattas oss tron
på Herrens hjälp. — Klokheten är god, och det är visst att
först öfverväga och sedan våga, modigt våga. Vår unge
präst trodde såsom god katolik, att han i nattvarden bar
Herren Jesus själf, och detta ingaf honom den fasta
öfvertygelsen, att ingen olycka kunde hända honom. Vi veta
något bättre: Vi bära icke Herren, utan Herren bär oss.
Hvad hafva vi då att frukta ? Vi kunna och få med samma
trosvisshet säga: »Spången brister icke.»
Tro utan att förstå. — »Jag vill icke tro annat än det
jag förstår», sade en själfgod, ung man på ett hotell. »Inte
jag heller», sade en annan. »Och lika litet jag för min del»,
inföll en tredje. »Mina herrar!» sade en resande, som satt
bredvid dem, »om jag förstått er rätt, viljen I icke tro
något annat än hvad I förstån.» »Alldeles riktigt», bekräftade
alla tre. »Välan», sade främlingen, »jag såg i morse under
min resa gäss äta gräs, tron I det?» »Visst göra vi det»,
sade de tre otrogna. »Jag såg äfvenledes svin äta gräs,
tron I det? »Ja, det göra vi», sade alla tre. »Och så såg
jag äfven får och kor äta gräs, tron I äfven det?
»Naturligtvis», hette det ånyo. — »Godt! . Men gräset, som dessa
djur åto blef genom matsmältningen hos gässen fjädrar, hos
svinen borst, hos fåren ull och hos korna hår. Tron I det,
mina herrar?» »Ja visst», svarade de. »Det är bra, att I tron
det, men förstån I det också?» — Uppenbarligen bestörta
och skamfulla blefvo de alldeles tysta, hvartill de också nog
hade sina skäl.
Hvad är tron? — Ett mycket träffande svar på denna
fråga gaf en gång en fattig kvinna, när hon tillfrågades
härom af en andlig. »Jag är blott en enfaldig kvinna»,
sade hon, »och förstår mig icke på att uttrycka mig så
riktigt, men jag menar dock, att det är att taga Gud på orden.»
— En sinnrik gravör erhöll en gång i uppdrag att
gravera den saliggörande tron på ett sigill. Han gjorde då
en stjärna med denna inskrift: »På himlen hvilar jag,
människorna tjänar jag.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
