Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Träta. Tvist. Kif - Tröst. Trösta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
670 TRÄTA. TVIST. KIF. TRQST. TRÖSTA.
att få öl, hvilket han i stor mängd tömde i sig så häftigt,
att han föll ner och dog.
»Klippt är det!» — Den som gärna börjar en träta gör
såsom vargen, hvilken dödade lammet, emedan det grumlade
vattnet för honom. Och dock stod lammet nedanför honom
vid bäcken. För en trätlysten flyter också vattnet uppför
berget.
Tröst. Trösta.
Bibelställen: Ps. 52: 9; 05: 5; 73: 26; 119: 92. Ordspr. 12: 2. Es. 38: 17.
Luk. 6: 24. Rom. 15: 5. 2 Kor. 1: 6. Ebr. 13: 18.
Bibliska exempel: Gud: Adam och Eva (1 Mos. 13: 15); Abraham (1 Mos.
12: 2 ff; 18: 18); Jakob (1 Mos. 28: 13, 14); Elia (1 Kon. 17: 4). —
Kristus: Sina lärjungar (Matth. 14: 27); Petrus (Matth. 17: 7. Luk.
5: 10); änkan (Luk. 7: 13); rof våren (Luk. 23: 43); Paulus (Apg. IS:
9). — Änglar: Elia (1 Kon. 19: 5); kvinnorna (Matth. 28: 5); Sakarias
(Luk. 1: 13); Maria (Luk. 1: 30); herdarna (Luk. 2: 10) Petrus (Apg.
12: 7). — Människor: Judarna tröstade Marta och Maria (Joh. 11:
19); Petrus de botfärdige (Apg. 2: 38); Ananias tröstade Paulus, och
denne Barnabas och bröderna (Apg. 9: 17; 16: 40).
Strötankar: Gud är den sanne tröstaren. Han allena kan intala mod och hopp,
då lian hjälper oss och upprättar oas ur bedröfvelse. — Att vi sällan eller
alldeles icke undfå Guds tröst är vår egen skuld, emedan vi icke
fullständigt vilja låta alla egna fåfängliga tröstegrunder fara. (Kempis.) — Att
till Guds ära kunna undvara både människors och Guds tröst är
någonting stort.
Den rätta trösten. — När den lärde och på samma
gång fromme Mathesius, doktor Luthers flerårige
bordskamrat, hörde hur en munk sökte trösta sin sjuka värdinna med
intetsägande, fåfängligt prat, trädde han fram och talade
till henne om Jesu Kristi bittra lidande och död och den
därigenom vunna försoningen med Gud. Då sade kvinnan:
»Ack, ett sådant tal gifver kraft och tröst!»
Tröst i döden. — Den fromme kurfursten i Sachsen,
Fredrik den vise, tröstade sig öfver dödens fasor under sina
sista stunder företrädesvis med detta ställe i skriften:
»Kommen till mig I alla, som arbeten och ären betungade, och
jag skall vederkvicka eder.» Dessa ord upprepade han
ganska ofta i närvaro af sin omgifning. Därjämte hade hans
hofpredikant, Spalatin, med stora bokstäfver låtit skrifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
