Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vänlighet - Värld. Världsmänniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
716 vänlighet. värld. världsmänniska.
på min hatt, klappade de händerna af förnöjelse. Nästa
gång stod modern jämte sina små vid fönstret, och då
barnen åter började att nicka, var jag verkligen förlägen om,
hvad jag borde göra, om det icke vore bättre att vända
hufvudet åt andra sidan och gå förbi utan att hälsa. Men
nej, det vore oartigt. Jag tog alltså mycket höfligt af mig
hatten till hälsning, och se, damen hälsade mycket höfligt
tillbaka. Nästa söndag var hon jämte sitt äldsta barn i
kyrkan. — Huru hon upptäckt, att jag var präst och hvar jag
predikade, var mig då oförklarligt. Nu har hon berättat
mig det. Att jag var präst, hade hon läst på mitt leende
ansikte. (Huru godt vore det icke, om man genast kunde
känna igen präster på deras vänliga ansikte!) — Men till
slutet! Snart kom äfven fadern för att höra mig en gång,
och nu räknar jag dem till mina bästa
församlingsmedlemmar, vunna genom ett leende.» — Käre vän, du kan
måhända icke predika, du kan icke göra många besök och
inbjuda andra, men le, vara vänlig, öfva kärlek, det kan du,
och det är mer värdt än mycket predikande och
förmanande.
Var Vänlig. — Riddare Gorls, guvernör öfver
Virginien, besvarade en gång med stor vänlighet en slafs
hälsning. Hans följeslagare, som uttryckte sin förvåning
häröfver, fick till svar: »Jag skulle blygas, om en slaf vore
vänligare än jag».
Värld. Världsmänniska.
Bibelställen: Ps. 90: 2. Matth. 4: 8; 13: 38; 16: 26. 1 Tim. 6: 7. 1 Joh.
2: 17.
Ordspråk: Världens lopp: den ene neder, den andre opp. — Världen gifver
dålig lön.
Strötankar: Världen är a) inbegreppet af allt hvad Gud skapat,, ordnat och
uppehåller, b) vår jord, c) alla jordens inbyggare, d) människor, som lefva,
som ofn ingen Gud funnes, e) allt timligt och förgängligt. — Världen är
som Absaloms mulåsna. När vi bäst behöfva henne, löper hon undan
oss och låter oss hänga i eken. — Världen är som en orm med guldfjäll.
— Gå så långt som helst i världen. Akta dig blott, så att världen ej
kommer in i dig. — Jorden är tillräckligt skön för att komma oss att
ana himmelen, men ej för att komma oss att glömma den. (M. Tholuck.)
— Värden är ett stort, underbart haf, på hvilket de flesta Hda skepps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>