Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åhörare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åhörare.
723
Längtan och trängtan efter Herrens gårdar. — På
engelska kolonien Berbice i södra Amerika hade ett
regnväder redan varat i tre månader, och vägarna kunde knappt
mer med hästar befaras. Men hvarken regn eller dåliga
vägar förhindrade de kristna negrerna från att besöka
kyrkan. Sålunda kom en ung kvinna, som hade blott ett ben
och begagnade tvenne kryckor, en och en fjärdedels mils
väg hvarje lördag och lade sig att sofva i kapellet för att
nästa morgon kunna i rätt tid och med frisk kraft infinna
sig vid gudstjänsten. Vid hvarje steg, som hon måste taga
på denna långa väg, sjönko hennes kryckor ned i smutsen.
— En söndag kom äfven, ledsagad af en ung kreol, en
gammal blind man, som hade två och en half mil till kyrkan.
Väglaget var det eländigaste, man kan tänka sig.
Nyfikenhet att få se prästen och kapellet kunde icke hafva drifvit
den gamle att i smuts vada fram denna långa väg —
gubben var ju blind — utan det var begäret efter upplysning
för sin inre människa. —• Huru pass allmänt är detta begär
i kristenheten?
En Guds ords föraktare. — Sachsiske hofpredikanten
Irenæus berättar om en schweizare Daniel Casiander, som
vistades vid hofvet, föraktade allmänna gudstjänsten och
smädade predikan och sakramenten. Irenæus varnade
honom mellan fyra ögon, och, då detta icke hjälpte, i närvaro
af flera ansedda män vid hofvet, och slutligen hotade han i
en allvarlig botpredikan med Guds dom alla ordets
föraktare, som icke ville bättra sig. Casiander var denna dag
i kyrkan. Några åhörare, som voro djupt rörda af
predikan, frågade schweizaren, hvad intryck han rönt däraf. Men
denne svarade i hånfull ton, att han ingenting hade hört,
emedan han på förhand stoppat sina öron fulla af bomull.
Detta hade han ocks’å verkligen gjort. — Icke lång tid
därefter red han tillsammans med en hofman vid namn Lorenz
Lang, mot hvilken han hyste groll, genom en skog. Här
sköt Casiander försåtligt Lang genom ryggen. Den
olycklige sjönk med en djup suck ner från hästen och sade:
»Daniel, hvarför bar du dig åt på ett sådant sätt, då jag
aldrig gjort dig något ondt!» — Mördaren råkade efter dessa
ord i en sådan kainsångest, att han steg af sin häst och
störtade sig öfver spetsen af sitt eget svärd. — Så går det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
