Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Här har jag edert bröd, signor Jean
Baptiste, sade han, (de talade alla
fransyska, ehuru den lilla mannen var
italienare), och om jag finge råda er att icke
spela kort. —
— Hvarföre ger ni icke mästaren
samma råd, sade Jean Baptiste, visande sina
hvita tänder i det han log.
— Jo, för att mästaren vinner,
gen-mälte fångvaktaren, med en icke särdeles
vänlig blick på den andre mannen, och
ni tappar. Det är ett helt annat
förhållande. Ni får icke annat än groft bröd
och surt dricka, under det att han skaffar
sig Lyonerkorf, delikat ä la daube på
kalf, hvitt bröd, strachinosost, och godt
vin. Se på fåglarne, min engel!
— Stackars fåglar! suckade barnet.
Det lilla, ljufva ansigte, som uttryckte
ett sådant gudomligt medlidande och
knappt vågade se genom gallret, liknande
en engels i det mörka fängelsehvalfvet:
Jean Baptiste steg upp och gjorde
några skridt framåt, liksom dragen af en
egen tjusningskraft. Den andre fågeln
rörde sig icke; han kastade blott en
otålig blick på korgen.
— Håll, sade fångvaktaren, ocb han
ställde sin lilla dotter på gallrets yttre
kant; hon skall få mata fåglarne. Detta
stora bröd åt signor Jean Baptiste. Vi
få bryta sönder det, annars går det icke
in i buren. Nå, nå, det var en tam
fågel, som kysser den lilla banden! Denna
korf, inlagd i ett vinblad, är för monsieur
Rigaud. Här igen — denna smakliga å
la daube är för monsieur Rigaud. Dessa
tre små hvita limpor, också för monsieur
Rigaud. Också denna ost — delta vin
— denna tobak, allt, allt för monsieur
Rigaud. Lycklige fågel!
Barnet stack det ena efter det andra
emellan jerngallret in i fångens mjuka,
glatta, välbildade hand, men det skedde
med synbar ångest — flera gånger drog
hon sin egen lilla hand tillbaka och
betraktade honom med ett uttryck af
blandad harm och förskräckelse på sin fina
hvita panna. Deremot visade hon ingen
fruktan alls när hon stack den grofva
brödkakan in i Jean Baptistes hårda,
svartbruna hand, som på sina tio fingrar
icke ägde så mycken nagel som monsieur
Rigaud på ett enda, och när han kysste
hennes hand, strök hon honom smekande
öfver ansigtet dermed. Monsieur Rigaud
var helt och hållet likgiltig för en sådan
utmärkelse, men han förtjuste fadren i det
han skrattade och nickade åt dottern, hvar
gång hon räckte honom något, och så
snart han fått alla sina matvaror samlade
omkring sig i vrån der han låg, började
han att äta med god appetit.
Hvar gång monsieur Riggud skrattade,
förändrade sig hans ansigte på ett sätt
som gjorde ett mera underligt än
behagligt intryck. Mustaschen drog sig upp
under näsan, och näsan sänkte sig ned
på mustaschen, och gaf honom en högst
grym och bister min.
— Se så! sade fångvaktaren, vändande
upp och ned på sin korg, för att tömma
smulorna derur; nu har jag lagt ut så
mycket penningar som jag fått; här är
notan på det; dermed är den saken
af-gjord. Monsieur Rigaud, det är som jag
sade: presidenten ber er hedra honom
med ert sällskap i dag, klockan ett.
— För att döma mig, hvad? sade
Rigaud, tvert afbrytande, med knifven i
handen och en brödbit i munnen.
— Alldeles. För att döma er.
— Har ni intet nytt för mig? frågade
Jean Baptist, som satt helt lugnt och
tuggade på sitt hårda bröd.
Fångvaktaren ryckte på axlarne
— I alla helgons namn, skall jag
ligga här hela mitt lif, min far?
— livad vet jag! ropade fångvaktaren
och vände sig hastigt med söderns
liflig-het, gestikulerande med bada händer och
alla fingrar, liksom ämnade han rifva
honom i bitar. Min vän, hur skulle jag
kunna veta liuru länge ni skall få ligga
här? Hvad vet jag, Jean Baptiste
Caval-letto? Död och pina! Vi ha fångar här
ibland, som alls icke äro så måna om att
få sin dom fäld.
Han kastade en sned blick på
monsieur Rigaud, i det han sade dessa
ord; men monsieur Rigaud hade åter bör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>