Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
qvällen, tog henne i hand och förde
henne till sitt rum, samt stängde porten. Men
i morgse var hon försvunnen.
— Och ni vet ingenting mer om henne?
— Ingenting mer, svarade mr Meagles.
Jag liar varit och sökt henne hela dagen.
Hon måste ha gått mycket tidigt och
mycket tyst. Jag har ej funnit något spår
af henne i vårt grannskap.
— Vänta! sade Clennam, efter ett
ögonblicks begrundande. Ni vill se henne?
Jag förmodar det?
— Ja visst: jag vill låta henne
försöka än en gäng; mamma och Pet vilja
låta henne försöka än en gång; och ni
sjelf, sade mr Meagles öfvertalande,
liksom han sjelf ej haft minsta orsak att
vara uppbragt, vill lata den stackars
häftiga flickan försöka un en gång, det vet
jag. Clennam.
— Det vore verkligen både
besynnerligt och hårdhjertadt af mig, om jag ej
det gjorde, sade Clennam, då J alla ären
så fördragsamma. Men hvad jag
ämnade säga var, har ni tänkt på den der
miss Wade?
— Det har jag. Jag tänkte ej på
henne förr än jag sökt igenom hela
grannskapet, och jag vet ej en gång, om jag
skulle ha gjort det då, om jag ej, när
jag kom hem funnit mamma och Pet så
öfvertygade om, att Tattycoram måste ha
begett sig till henne. Då kom jag
naturligtvis ihåg hvad hon sade vid
middagen den dagen, då ni först var hos oss.
■— Har ni någon idé om livar miss
Wade finns?
— För att säga er sanningen, svarade
mr Meagles, så är det just emedan jag
har ett slags oredigt, förvirradt begrepp
i detta fall, som ni funnit mig här,
väntande på er. Det är derom i mitt hus
en sådan der besynnerlig idé, som ibland
på ett hemlighetsfullt sätt råkar in i ett
hus, utan att någon vet sig på ett
tydligt sätt ha fatt höra den utaf någon;
dock tycker hvar och en sig helt
obe-stämdt ha fått veta af någon, att hon bor
eller har bott deromkring.
Med dessa ord räckte mr Meagles
honom en papperslapp, hvarpå stod skrifvet
namnet på en af de tysta bakgatorna
omkring Grosvenor, nära Park Lane.
— Men här finns ej någon nummer,
sade Arthur, i det han betraktade det.
— Ingen nummer, min käre Clennam?
svarade lians vän. Inte någonting!
Sjelf-va namnet på gatan kan ha sväfvat i
luften, ty som jag sade er, ingen af de mina
kan säga, hvar de fått det ifrån.
Emellertid är det skäl att höra efter: jag vill
dock hellre göra det i sällskap än ensam,
och som ni också r ar reskalnrat till den
der känslolösa qvinnan, tänkte jag att
kanske —
Clennam slutade meningen för honom
med att taga sin hatt och säga, att han
var färdig.
Det var nu sommartiden; en grå, het,
dammig afton. De åkte till början af
Oxford Street, stego ur der oeh begäfvo
sig in pä de melankoliskt ståtliga stora
gatorna, och pa de små gatorna, som
försöka att se lika ståtliga ut, men endast
lyckas i att bli än mer melankoliska, och
af hvilka man finner en hel labyrinth i
grannskapet af Park Lane. Hela
vildmarker af månghörniga hus med gamla
barbariska portiker och utbyggnader;
gräsligheter, som under någon förvänd
tidsålder hade någon förvriden person att
tacka för sin tillvaro, och som ännu
gjorde anspråk på de kommande
generationernas blinda beundran, samt beslutat att
göra det, till dess de rasade ned, sågo
helt surmulna på dem i skymningen. Små
parasit-hus, hvars alla former tycktes
sammandragna af kramp, ända från den
dverg-lika porten, imitation efter de kolossala
portarne på hans herrlighets hus vid
torget, och till det hopklämda
kabinettfönstret, som hade utsigt öfver
gödselhögar-ne vid stallen. Små bräckliga hus, som
otvifvelaktigt voro moderna, men ej
tycktes ega förmåga att innehålla något
annat än en otreflig lukt, liknande några
sjukliga telningar af de stora palatsen;
och der deras små utbyggnader och
balkonger uppburos af smala jernpelare,
tycktes de helt skrofulöst hvila sig på
kryckor. Här och der syntes en vapensköld,
på hvilken man helt och hållet kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
