Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nöjet af din tillvaro är att söka dåligt
sällskap. Men om du inte har någon
känsla för det passande, så har jag det. Och
nu är du så god och låter mig i fred få
gå på andra sidan af gatan.
Med dessa ord hoppade hon öfver till
den motsatta trottoaren. Den gamle
försmädade mannen, som vördnadsfullt
bugande dragit sig ett par steg tillbaka (ty
lilla Dorrit hade förvånad släppt hans
arm, då Fanny började sina filippiker)
och som blifvit skuffad och förbannad af
otåliga förbigående, emedan han stått dem
i vägen, närmade sig nu något yr i
huf-vudet sin följeslagerska och sade:
— Jag hoppas, ingenting händt er
aktade fader, miss? Jag hoppas att allt står
väl till för er aktade familj?
— Ingenting har, händt, svarade lilla
Dorrit. Ingenting, jag tackar er. Gif mig
er arm igen, mr Nandy. Vi äro snart
framme nu.
Och hon talade med honom på samma
sätt som förut, till dess de kommo till
porten, der mr Chivery var på vakt, och
de gingo in. Nu hände det sig så, att
Marshalseas fader spatserade nära
vakt-stugan just då de kommo ut derifrån och
arm i arm inträdde på fängelsegården.
När han varseblef deras annalkande,
visade han den största bestörtning och smärta
och — utan att ge minsta akt på gamle
Nandy, som bugande stod med hatten i
hand, hvilket han alltid gjorde i sin
patrons höga närvaro — vånde han sig
tvärt om, skyndade in genom sin egen
port och uppför trappan.
Med ett brådskande löfte att snart
återkomma, lemnade lilla Dorrit den stackars
gubben, som hon i en olycklig stund
tagit under sitt beskydd och hastade efter
sin far; på trappan träffade hon Fanny,
som följt henne och nu svassade upp med
en min af förolämpad värdighet. Alla
tre inträdde i rummet nästan på en gång;
fadren nedsjönk i sin stol, dolde ansigtet,
händerna och utstötte en suck.
— Åh, det är naturligt, sade Fanny.
Mycket passande. Stackars, bedröfvade
pappa! Nå, jag hoppas ni tror mig nu,
miss!
— Hvad är det, pappa? utropade lilla
Dorrit, L det hon lutade sig öfver honom.
Ilar jag gjort dig ledsen, pappa? Icke har
jag gjordt det, hoppas jag?
— Du hoppas verkligen det! Jag må
säga! Åh, du — Fanny stannade för att
finna ett tillräckligt starkt uttryck — du
lilla lågsinnade Amy! Du är ett
fullkomligt fängelsebarn!
Han hejdade dessa vredgade
förebråelser med en hviftning af sin hand och
snyftade, i det han upplyfte ansigtet och
melankoliskt skakade på hufvudet åt sin
yngsta dotter:
— Amy, jag vet att din afsigt ej var
ond. Men du har sårat mig i djupet af
min själ.
— Icke ond afsigt, inföll den
oförsonliga Fanny. Strunt i afsigten! Hon är
lågsinnad! Vanhedrar med afsigt sin
familj.
— Min far, utropade lilla Dorrit, blek
och darrande, jag är mycket ledsen. Ack,
förlåt mig! Säg mig hvad det var, att jag
ej må göra om det igen!
— Hvad det var, du lilla
undflyktsö-kande hycklerska, utropade Fanny. Du
vet livad det var. Jag har redan sagt
dig det och fresta nu inte Försynen
genom att försöka att neka till det.
— Tyst! Amy, sade fadern, i det han
flera gånger for med näsduken öfver
ansigtet och sedan konvulsiviskt fattade den
med den andra handen, som nedfallit på
hans knän, jag har gjort hvad jag
kunnat för att hålla dig uppe här; jag har
gjort hvad jag kunnat för att skaffa dig
anseende här. Jag har kanske lyckats,
kanske inte. Du vet det kanske; kanske
inte. Jag vill ej påtvinga någon min
tanke derom. Jag har uthärdat allt här utom
förödmjukelse. Det har jag lyckligtvis
undsluppit — tills i dag.
Hans hand släppte sitt konvulsiviska
tag och han förde åter näsduken till sina
ögon. Lilla Dorrit, som knäböjde bredvid
honom och bönfallande lagt sin hand på
hans arm, blickade ångestfullt på honom.
När han återhemtat sig från detta nya
utbrott af smärta, fattade han åter sin
näsduk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
