Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stiga ut på ett ögonblick. Jag önskar er
god natt, miss Dorrit. Jag önskar er all
möjlig lycka, miss Dorrit.
Han skakade hastigt hennes båda
händer och skyndade flämtande utför trappan.
Arthur följde honom med så brådskande
steg, att han så när tumlat öfver honom
och rullas med honom ut gå gården.
— Hvad är det, för Himlans skull?
frågade Arthur, när de båda rusade ut.
— Yänta ett ögonblick, min herre. Mr
Rugg. Låt mig presentera honom för er.
Med dessa ord presenterade han en
annan man, också utan hatt och med cigarr,
också omgifven af en gloria af öldunster
och tobaksrök; ehuru denne man ej var
så upprymd som han sjelf, var han dock
i en sinnesstämning, som skulle ha
förefallit beslägtad med galenskap, så vida
den ej kunnat kallas lugn och sansad,
jemförd med mr Pancks’ ysterhet.
— Mr Clennam. Mr Rugg, sade Panks.
Vänta ett ögonblick. Ivom till pumpen.
De begåfvo sig till pumpen. Mr Pancks
satte genast sitt hufvud under rännan och
bad mr Rugg göra ett kraftigt tag med
pumpstången. Mr Rugg gjorde
bokstaf-ligen, som han blifvit anmodad, och mr
Pancks gick derifrån, frustande och
flämtande, i det han torkade sig på sin näsduk.
— Jag ä’ redigare nu, flämtade han
till den förvånande Clennam. Men att
höra hennes far hålla tal i den der
predikstolen, då man vet livad ni vet, och
att se henne der uppe i rummet i den
klädseln, då man vet hvad ni vet, det ä’,
på min ära, nog att — ge mig en
lyftning, mr Rugg — lite högre — så ja’
de’ ä’ bra!
Då och der, på Marshalseas gård, i
aftonskymningen var mr Pancks den ende
af hela menniskoslägtet, som flög öfver
hufvudet och axlarne på mr Rugg af
Pen-tonville, General-agent, Bokhållare och
] Fordrings-indrifvare. Sedan han åter
ned-, kommit på sina fotter, fattade han
Clennam vid knapphålet, förde honom bakom
pumpen och framtog en bundt papper,
under det han kippade efter andan. Mr
Rugg framdrog också flåsande en bundt
papper ur sin ficka.
— Vänta! sade Clennam hviskande. Ni
har gjort en upptäckt.
Mr Pancks svarade med ett sjelfbehag,
som ej af ord kan beskrifvas:
— Vi tro nästan det.
— Ar någon invecklad deri?
— Invecklad? På hvad sätt, min herre?
— Ar det fråga om några undanhållna
medel eller någon annan slags orättvisa?
— Icke det minsta.
— Gud vare lof! sade Clennam för
sig sjelf. Nå, visa mig det nu.
— Ni måste förstå — fnös Pancks, i
det han med feberaktig häftighet
utvecklade några papper och talade på ett sätt
som om meningarne blifvit utstötta af en
högtrycknings-machin, livar ä’
slägtregist-ret? Hvar ä’ förteckningen N:o 4, mr
Rugg? Ah, det ä’ allt riktigt. Här ä’ vi.
— Ni måste förstå, att vi i dag
verkligen hunnit vårt mål. Våra papper bli
väl ändå inte i laglig ordning på ett par
dagar. Låt oss anta en vecka högst. Vi
ha hållit på me’et dag och natt, jag vet
ej hur länge. Mr Rugg, vet ni hur länge?
Det ä’ sak samma. Säg ingenting. Ni
bara förvillar mig. Ni ska’ säga henne,
mr Clennam. Men inte förr’n vi ger er
lof te’et. Hvar ä’ den der beräkningen
af totalsumman, mr Rugg? Åh, här ha
vi den! Se der, min herre! De’ ä’ hvad
ni har att tala om för henne. Den
mannen ä’ det som ni kallar Marshalseas fader!
TRETTIONDETREDJE KAPITLET.
3Ira Itlerdlea lidande.
I det hon underkastade sig ett
oundvikligt öde och höll god min med det der
folket Miggles, samt accepterade den vexel,
som hon under sitt samtal med Arthur
Clennam förutsett skulle komma att
dragas på hennes filosofi, beslöt mrs Gowan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
