Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ska naturliga frågan mr Dorrit
framkastade.
— Jag kan ej ha någon invändning
emot — ehuru till och med det är mig
obehagligt — att mr Dorrit i förtroende
frågar mina vänner här, hur stor summa
de hvarje qvartal inbetalt till mina
bankierer för att hålla till min disposition,
sade mrs General.
Mr Dorrit bugade sig tacksamt.
— Tillåt mig tillägga, sade mrs
General, att detta är allt, som jag någonsin
kan säga i detta ämne. Afvensom att jag
ej kan underkasta mig någon slags
underordnad eller beroende ställning. Om man
gör mig den äran att föreslå mig
bekantskap med mr Dorrits familj — jag tror
att två döttrar nämndes? —
— Tvenne döttrar.
- Kan jag endast antaga detta förslag
såsom deras fullkomliga jemnlike, såsom
deras sällskap, beskyddarinna, mentor och
vän.
I trots af mr Dorrits medvetande af
sin egen betydenhet, kände han dock, att
det skulle vara välvilligt af henne att
antaga det på hvilka vilkor som helst. ’ Han
till och med sade det.
— Jag tror, upprepade mrs General,
att två döttrar nämndes?
— Tvenne döttrar, sade mr Dorrit
ånyo.
— Det blir då nödvändigt, sade mrs
General, att med en tredjedel öka den
summa (hvad den än må ha varitj, som
mina vänner här brukat inbetala till mina
bankierer.
Mr Dorrit förlorade ej tiden, utan
hän-sköt den ömtåliga frågan till enklingen,
samt fann att denne brukat betalat
trehundra pund om året till mrs Generals
disposition; utan att särdeles behöfva
anstränga sin arithmetiska förmåga, kom han
derföre till den slutsatsen, att han sjelf
måste betala fyra. Men som mrs
General var en artikel med så lysande yttre,
att man kunde antaga den värd hvilken
summa som helst, anhöll mr Dorrit
formligen om tillåtelse att få den äran och
det nöjet att anse henne som en medlem
af sin familj. Mrs General beviljade detta
stora privilegium och dermed var saken
afgjord.
Till sin personlighet var mrs General
af ett värdigt och imponerande yttre, då
man tog i beräkning hennes kjortlar,
hvilka spelade en ganska betydande rol;
vidlyftig, frasande, gravitetiskt ståtlig;
alltid höll hon sig rak bakom den goda
tonen. Hon kunde ha blifvit förd — hon
hade blifvit förd — från Alpernas topp
till botten af Herculanum, utan att ett
veck af hennes klädning råkat i
oordning, utan att en knappnål fallit ur.
Om hennes ansigte och hår hade ett
mjöligt utseende, som om hon bott i en
öfvermåttan gentil qvarn, så härrörde sig
detta mer deraf, att hon var en något
kalkartad sammansättning, än att hon
upp-hjelpte sin hy med menniskofärgadt puder
eller af att hon började bli gråhårig. Om
hennes ögon saknade uttryck, var det
emedan de ej hade något att uttrycka.
Om hon hade få skrynklor, var det
emedan hennes själ aldrig satt sin stämpel
eller någon annan inskrift på hennes
ansigte. En kall, vaxlik, utslocknad qvinna,
som aldrig gifvit något klart ljus.
Mrs General hade ej något omdöme.
Hennes sätt att bilda själen bestod i att
hindra den att bilda något omdöme. Hon
hade en liten cirkelrund omgång rännor
eller rails för själen; på dem satte hon i
gång små tränger med annat folks
omdömen, hvilka aldrig upphunno hvarandra,
aldrig kommo någorstädes. Till och med
hennes goda ton kunde ej förneka
tillvaron af mindre god ton i verlden; men mrs
Generals sätt att blifva dylikt qvitt, var
att föra det ur vägen och sedan inbilla
folk att det ej fanns till. Detta var ett
annat sätt, hvarpå hon bildade själen —
allt, som var svårläst eller brydsamt,
hopades i skåp, inlästes och sades ej
existera. Det var det lättaste sättet och
utan all jemförelse det mest passande.
Man fick aldrig omtala något anstötligt
för mrs General. Olyckshändelser, elände,
förolämpningar finge ej nämnas i hennes
närvaro. Passionen måste slumra i
hennes närhet och blodet förvandlas till mjölk
och vatten. Det lilla som återstod i verl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
