Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Sherlock Holmes i sitt esse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men jag skulle gärna i ert sällskap vilja
fullfölja saken till slut, nu då jag redan gått så
långt.»
»Er närvaro skulle vara mig till stor nytta,»
svarade han. »Vi skola arbeta ut saken oberoende
för oss själfva och låta den där karlen Jones
fritt triumfera öfver alla de hjärnspöken, som det
kan falla honom in att konstruera. När ni
aflemnat miss Morstan, så ville jag be er köra
vidare till Pinchin Lane, n:o 3, nere vid
flodkanten i Lambeth. I tredje huset på höger hand
bor en uppstoppare af fåglar, — Sherman är
namnet. Ni kan i fönstret se en vessla, som
håller en kaninunge i munnen. Knacka upp gubben
Sherman, helsa honom från mig och säg, att
jag behöfver Toby med detsamma. Ni tar Toby
med er i droskan tillbaka hit.»
»En hund, förmodar jag?»
»Ja, en underlig kurre af någon sorts
blandningsras, begåfvad med ett förvånande
väderkorn. Jag tar hällre Toby till hjälp än hela
Londons detektivkår.»
»Jag skall fara efter honom,» sade jag.
Klockan är ett nu. Jag borde vara tillbaka före
tre, om jag kan få en frisk häst.»
»Och jag, sade Holmes, »skall se, hvad jag
kan leta ut af mrs Bernstone och den indiske
tjenaren som, efter hvad mr Thaddeus säger,
sofver i nästa vindskammare. Vidare skall jag
studera den store Jones’ metod och lyssna till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
