Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN YULSÅNG PÅ PROSA 89
hade jultankar eller talade sakta med sin granne om
någon gången julhögtid med minnen från hemmet.
Var och en ombord på skeppet, han måtte vara va-
ken eller sova, vara god eller ond, hade på denna
dag för alla andra haft ett vänligare ord än på någon
annan dag på året, hade på visst sätt deltagit i denna
dagens högtid och tänkt på dem som voro honom
dyrbara och fjärran från honom, men vilka säkerligen
denna dag också tänkte på honom,
Med stor förvåning hörde Scrooge, under det han
lyssnade till vindens vin och tänkte efter, hur hemskt
det vore att i det ödsliga mörkret hava blott några
plankor emellan sig och det okända djupet — med
stor förvåning hörde han någon skratta riktigt grund-
ligt. Och ännu mer förvånades han, när han i den
skrattandes röst igenkände sin systersons, och själv
plötsligen befann sig i ett klart, upplyst, trevligt rum,
såg anden stå bredvid sig och med ett vänligt leende
» på läpparna se på hans systerson.
— Ha ha ha! skrattade Scrooges systerson, ha ha
ha hal!
Om ni skulle råka känna — men det är icke tro-
ligt — en person med ett mera smittsamt skratt än
Scrooges systerson, så vill jag bara säga att jag också
skulle vilja känna honom. Presentera honom för mig,
och jag skall odla hans bekantskap.
Det är en lycklig och vacker tingens ordning att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
