- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
97

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1833.] HÄSTDKIFT. ––- BOLAS. 97
att drifva dessa djur öfver slätterna. Ty om en puma eller endast
en räf nattetid kommer i närheten, kan ingenting hindra hästarne
från att sprida sig åt alla håll och ett oväder har samma verkan.
För en kort tid sedan lemnade en officer Buenos Aires med fem-
hundra hästar, och när han kom fram till hären hade han ej fullt
tjugo qvar.
Snart efteråt märkte vi af dammoln att en trupp ryttare kom
emot oss; och redan på långt håll igenkände mina följeslagare dem
vara indianer på deras långa hår, som fladdrade bakom deras rygg.
Indianerna hafva vanligtvis ett band knutet kring hufvudet, men
för öfrigt ingen hufvudbonad; och då deras svarta hår fladdrar
omkring deras svartmuskiga ansigten, stegrar detta i hög grad vild-
heten i hela deras utseende. De visade sig tillhöra Bernantios vän-
skapligt sinnade stam och foro till en salina efter salt. Indi-
anerna äta mycket salt och deras barn suga det som socker. Denna
vana är mycket olik de spanska gauchos, hvilka knappast förtära
något salt, fastän de föra samma lefnadssätt. Enligt Mungo Park
hafva de folkslag, hvilka lefva af växtföda, ett oöfvervinneligt be-
gär efter salt. Indianerna gåfvo oss vänliga nickningar, när de
foro förbi i fullt galopp, jagande framför sig en skock hästar och
följda af en skara magra hundar.
Den 12 och 13 september. — Jag stannade vid denna posta
i två dagar, för att invänta en trupp soldater, hvilka enligt hvad
general Rosas haft godheten underrätta mig, snart skulle tåga till
Buenos Aires, hvarvid han rådde mig att icke försumma tillfället
att få färdas under deras beskydd. På morgonen red jag till
några närliggande kullar, för att taga en öfverblick af trakten och
undersöka dess geologiska beskaffenhet. Efter middagen delade
soldaterna sig i två partier, för att försöka sin skicklighet i att
kasta med bolas. Två spjut nedstuckos i jorden femtio alnar från
hvarandra, men de träffades och insnärjdes endast hvart fjerde eller
femte kast. Kulorna kunna kastas sjuttiofem till nittio alnar, men med
föga träffsäkerhet. Detta är likväl icke tillämpligt på en ryttare;
ty när hästens fart kommer till armens styrka, sägas de kunna
slungas med god verkan på ett afstånd af hundratjugo alnar. Så-
som ett bevis på deras kraft kan jag nämna, att när spanjorerna
hade mördat några af sina egna landsmän och alla engelsmän pa
Falklands-öarne, flydde en ung vänskapligt sinnad spanjor undan
för en stor, högväxt man vid namn Luciano, hvilken satte efter
honom i fullt galopp och ropade åt honom att stanna, emedan
han ville tala med honom. Just som spanjoren höll påsatt na
båten, kastade Luciano kulorna, hvilka träffade flyktingen på benen
7
Darwin, En naturfoi’skares resa omkring jorden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free