Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1888.]
KÖTTDIET. 103
larne, voro utmärkt vackra, ocli deras fina, röda hy var en bild
af helsan. Utom ”toldos” funnos tre landtgårdar, en bebodd af
befälhafvaren och de två andra af spanjorer, som höllo små bodar.
Här fingo vi tillfälle att köpa något torrt bröd. Jag hade
nu lefvat några dagar utan att smaka något annat än kött, och
ehuru jag icke alls var missbelåten med denna nya lefnadsordning,
tror jag likväl att den endast skulle hafva varit lämplig för mig
i förening med stark kroppsrörelse. Jag har hört att sjuklingar i
England, som man föreskrifvit att uteslutande hålla sig till kött-
diet, knappast varit i stånd att stå ut dermed, äfven med hoppet
om att de derigenom skulle kunna förlänga sitt lif. Gauchon på
Pampas smakar likväl under flera månader ingenting annat än
oxkött; men såsom jag märker, äta de en myckenhet fett, hvilket
har en mindre animalisk natur; och de hysa en särskilt, motvilja
för magert kött, såsom af agutis. Dr. Richardson har äfven an-
märkt i sin nordamerikanska fauna: ”att när man en lång tid
lefvat på endast magert kött, får man ett sådant begar efter fett
att man kan förtära en stor mängd rent och till och med oljartadt
fett utan att känna äckel”. Detta synes mig vara ett egendom-
ligt fysiologiskt faktum. Det är sannolikt deras kottdiet som gor
att gauchos, likt andra köttätande djur, länge kunna undvara foda
Sålunda berättade man mig att vid Tandil några trupper frivilligt
förföljde en trupp indianer i tre dagars tid, utan att ata eller
Vi sågo i bodarne många artiklar, såsom hästtäcken, balten
och strumpeband, väfda af indianska qvinnor. Mönstren voro
mycket vackra och färgerna lysande. Strumpebanden voro sa val
arbetade, att en engelsk köpman i Buenos Aires påstod att de
måste hafva blifvit tillverkade i England, till dess han fann att
tofsarne hade blifvit fästade med ldufna senor.
Den 18 september. — Vi hade denna dagen en mycket lang
ridt. Vid den tolfte postan, hvilken ligger en dryg mil soder om
Rio Salado, kommo vi till den första estancian med boskap och
hvita qvinnor. Derefter måste vi fara flera mil genom en trakt,
som stod under vatten, hvilket nådde hästarne ofver knaem Deri-
genom att vi lade stigbyglorna korsvis och redo pa arabernas s
med knäen dragna uppåt, lyckades vi halla oss temligen toirskodda.
Det vm nästan mörkt nä/vi anlände till Salado. Strömmen var
djup och omkring sextio alnar bred. Om sommaren blir dess.badd
likväl nästan torr och det återstående obetydliga vattnet naeum
lika salt som hafvets. Vi sofvo på en af Rosas stora ^t “idit.
Den var befästad och af sådant omfång, a jag vi
mörkret tyckte den var en stad och en fästning. Om morgonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
