Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1838.1 BISCACHANS LEFNADSVANOR. 109
marken lika kal och dammig som en landsväg. Dessa tistel-
ruggar voro af den mest lysande grönska och de bildade en ange-
näm miniatyrbild af ett kuperadt skogslandskap. När tistlarne
äro fullvuxna, blifva de stora ruggarne ogenomträngliga, utom
på några få stigar, hvilka äro lika slingrande som trots någon
labyrint. Dessa äro endast kända af röfvare, hvilka vid denna
årstid här hafva sitt tillhåll, hvarifrån de begifva sig ut om
nätterna för att ostraffadt röfva och mörda. När jag vid ett hus
frågade om röframe voro talrika, svarade man mig: ”Tistlarne
hafva ännu icke skjutit upp”, hvilket svar till en början icke var
mycket begripligt. Det är icke mycket af intresse, som möter den
resande på dessa slätter, ty de bebos af få däggdjur och fåglar,
utom biscachan och hans vän den lilla ugglan.
Som bekant utgör biscachan 0 ett mycket framstående drag i
Pampasländemas djurverld. Han finnes så långt i söder som till
Eio Negro (41° sydlig bredd), men icke der bortom. Han kan
icke liksom agutin lefva på Patagoniens grusiga öde slätter, utan
föredrager en lerig eller sandblandad jord, hvilken framalstrar en
olikartad och ymnigare växtlighet. Ja, vid Mendoza, vid foten af
Cordilleran, förekommer han i nära grannskap med den närstående
alparten. Det är en mycket egendomlig omständighet i dess geo-
grafiska utbredning, att till lycka för invånarne i Banda Oriental,
man aldrig har sett honom öster om floden Uruguay; hkval finnas
i nämda landskap slätter, som tyckas utmärkt väl passande for hans
lefnadsvanor. Uruguay har bildat en oöfverstiglig grans for hans
vandringar, fastän han öfvergått den bredare grans, som Parana
bildar; oeh biscachan är vanlig i Entre Bios, eller landet emellan
dessa begge stora floder. Vid Buenos Aires äro dessa d]ur ytterst
vanliga. Deras älsklingstillhåU tyckes vara de delar af slätten,
som under halfva året äro betäclrta med jättetistlar med uteslu-
tande af alla andra arter. Gauchos försäkrade, att han lefver pa
rötter, hvilket tyckes vara mycket sannolikt att sluta af hans fram-
tänders stora styrka och de ställen, der han helst uPPe er
Om aftnarne komma biscachas fram i stor mäng oc si a
lugnt på bakbenen vid ingången till sina hålor. 1 sa ana 1
fäflen äro de mycket spaka och den förbiridande tyckes endast
utgöra ett föremål för deras allvarliga begrundande. De springa
mycket otympligt och. när de fly undan någon aia, i na ®
sina upplyftade svansar och korta framben stora råttor. Deras
* Biscachan (Lagostomus trkhodacUjlus) liknar någorlunda en: sto kanin,
men med storre gna/are-tiinder och en lång ~ £»£
dast tre tår baktill, liksom agutin. Under de sista tre ell 5
dessa djurs skinn blifvit skickade till England sasom pelsveih.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
