- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
128

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

128 BANDA ORIENTAL OCH PATAGONIEN [kap. ynf.
kunde godt föda tre till fyra gånger detta antal; af ston funnos
800, jemte 150 tämda hästar och 600 får. Der var god tillgång
på vatten och kalksten, ett simpelt hus, förträffliga corraler och
en aprikosträdgård. Han hade för allt detta blifvit bjuden 36,000
riksdaler och ville endast ha 9,000 riksdaler till, men skulle sanno-
likt sälja det för mindre. Det största besväret med en sådan landt-
gård är att två gånger i veckan drifva boskapen till ett i midten
beläget ställe, för att tämja och räkna den. Man skulle anse den
senare saken svår, när det linnes tio till femton tusen stycken till-
samman, men det sker efter den grundsatsen, att boskapen utan
undantag delar sig i smärre flockar af från femtio till hundra.
Hvar flock igenkännes på vissa egendomligt tecknade djur och dess
antal är kändt, så att då man förlorat ett bland tio tusen, märker
man detta på dess frånvaro från en af de små flockarne. Under
ovädersnätter skockar all boskapen sig tillsamman; men påföljande
morgonen skilja flockarne sig liksom förut, sa att hvarje djur maste
känna sina kamrater ibland tio tusen andra.
Två gånger såg jag i denna provins några oxar af en myc-
ket besynnerlig ras, kallad näta eller niata, hvilka tyckes stå i
samma förhållande till andra oxraser, som bulldoggar till andra
hundar. Deras panna är mycket kort och bred, med nosen vänd
uppåt och öfverläppen mycket tillbakadragen, medan underkäken
skjuter framom den öfre och har en motsvarande krökning uppåt,
så att deras tänder alltid synas. Näsborrarne sitta mycket högt
uppe och äro mycket stora och ögonen utstående. När de gå,
bära de hufvudet sänkt på en kort hals och bakbenen äro ovan-
ligt låga i förhållande till frambenen. Deras blottade tänder, korta
hufvuden och uppåtvända näsborrar gifva dem det löjligaste ut-
tryck af sjelfbelåtenhet och utmanande trots, som man kan tänka sig.
Efter min hemkomst har jag skaffat mig ett kranium genom
min vän kapten Sullivans godhet, och det förvaras nu i kirurgi-
ska kollegiets museum. Don F. Muniz i Luxan har godhetsfullt
samlat för mig alla upplysningar han kunde angående denna ras.
Af denna redogörelse synes det, att de voro sällsynta för 80—90
år sedan och köllos som kuriositeter i Buenos Aires. Man tror
allmänt att de uppkommit bland indianstammarne söder om La
Plata och att det var den vanligaste rasen hos dem. Ännu i dag
visa de som uppfödas i provinserna nära La Plata sin mindre civi-
liserade härkomst, deri att de äro vildare än den vanliga horn-
boskapen samt i den omständigheten, att kon lätt öfvergifver sin
första kalf, om hon för ofta besökes eller oroas. Det är en
besynnerlig omständighet, att en snarlik abnormitet i kropps-
bygnaden, som niata-rasens, enligt dr. Falconer utmärker ett stort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free