- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
159

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1834.] DALENS URHÅLKNING. 159
strömmen forssande fram bland nedfallna block. Under de föl-
jande fem milen var flodens lopp belamradt med dessa basalt-
massor. Ofvanför denna gräns voro ofantliga stycken af urberg,
som härflöto från den omgifvande rullstensformationen, lika talrika.
Intet stycke af någon betydligare storlek hade af floden förts
stort mer än en half mil nedanom sitt ursprung; och då man
besinnar den ovanligt snabba strömningen hos S:ta Cruz’ stora
vattenmassa samt att inga krökningar förekomma på något ställe,
så är detta ett mycket slående exempel på floders oförmåga att
förflytta äfven måttligt stora klippstycken.
Basalten består endast af lava, som flutit ut under hafsytan;
men utbrotten måste hafva egt rum i den största skala. På den
punkt der vi först sågo denna formation, var den 120 fot i tjock-
lek ; men då vi vidare foro uppför floden, höjde sig ytan omärk-
ligt och massan blef mäktigare, så att den en sju mil ofvanför
första stationen uppgick till 320 fot. Jag kan icke veta huru
stor mäktigheten kan vara invid Cordilleran, men högslätten når
der en höjd af omkring 3,000 fot öfver hafsytan. Vi måste
derföre hos denna stora bergskedja leta dess källa, ocli strömmar,
som på en sträcka af fulla sexton mil hafva runnit öfver den
sakta sluttande hafsbottnen äro värdiga ett sådant ursprung. Vid
den första blicken på basaltklipporna på dalens motsatta sidor,
var det tydligt att lagren en gång varit förenade. Hvilken makt
har då långs efter hela landet bortflyttat en fast massa af en mycket
hård bergart, med en medeltjocklek af nära 300 fot och en bredd
som vexlar från en fjerndels till två tredjedels mil? Ehuru floden
har så föga makt att förflytta äfven obetydliga stycken, skulle
han likväl under tidernas lopp genom sin långsamt försiggående
utgräfning kunna åstadkomma en verkan, hvars belopp det är
svårt att bedöma. Men i förevarande fall kan man, oberoende af obe-
tydligheten af en sådan kraft, anföra goda skäl för den förmodan,
att denna dal fordom intogs af en hafsvik. I detta arbete är
det icke nödvändigt att uppräkna de bevis, som leda till denna
slutsats, och som hemtats från de på ömse sidor om dalen befint-
liga branta afsatsernas skapnad och beskaffenhet, af det sätt hvarpå
dalens öfre ända nära Anderna utbreder sig till en stor flodmynnings-
lik slätt med små sandkullar samt af förekomsten af några hafs-
snäekor som ligga i flodens bädd. Om utrymmet tilläte det, skulle jag
kunna bevisa, att Sydamerika fordom här var afskuret af ett sund,
som i likhet med det Magelhaenska förenade Atlantiska och Stilla
hafvet. Men ’ man kan likväl fråga, på hvad sätt den fasta
basalten blifvit bortförd? Geologerna skulle fordom hafva satt i
rörelse den våldsamma inverkan af någon öfverväldigande vatten-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free