Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1834.] FRUSNA DJURKROPPARS BIBEHÅLLANDE. 221
sjöman, som länge hade legat begrafvet, med köttet och alla anlets-
dragen fullkomligt väl bibehållna. Det är en egen företeelse, att
vi på norra halfklotets tvenne stora sammanhängande landsträckor,
(men icke i det mellanliggande, hafsinskuma Europa) hafva bäl-
tet för den evigt frusna alfven på en låg breddgrad — nämligen
56:e graden i Norra Amerika på tre fots djup och den 66:e i Sibirien
på nngefär enahanda djup -— såsom resultat af ett alldeles mot-
satt sakernas tillstånd mot det på södra halfklotet. På de norra
fastlanden blir vintern ytterst kall genom utstrålning från ett stort
landområde mot en klar himmel och ej heller mildras den af haf-
vets värmeförande strömmar. Den korta sommaren är deremot
varm. I Sydhafvet är vintem ieke så öfverdrifvet kall, men som-
maren är vida mindre varm, ty den molnhöljda himmeln tillåter
sällan solen att uppvärma hafvet, som i sig sjelft är en dålig
värmeledare och följaktligen är årets medeltemperatur, hvilken be-
stämmer bältet för den ständigt frusna alfven, låg. Det är tyd-
ligt, att under detta likformigare luftstreck en frodig växtlighet,
hvilken fordrar icke så mycket värme som skydd mot stark köld,
skulle på södra halfklotet nalkas mycket närmare detta bälte af
ständig frost, än under de norra landsträckornas ojemnare klimat.
Högst intressant är den omständigheten, att man funnit liket
af en sjöman fullkomligt väl bibehållet i Syd-Shetlandsöarnes isiga
mark (62° till 63° sydlig bredd), på en något lägre breddgrad än
den (64°nordl.), under hvilken Pallas i Sibirien fann en infrusen rhino-
ceros. Ehuru det, såsom jag i ett föregående kapitel har försökt
att visa, är en falsk slutsats, att större däggdjur erfordra en yppig
växtlighet för sitt uppehälle, så är det icke dess mindre vigtigt att
på S3rd-Shetlandsöarne finna en frusen alf på 60 mils afstånd från
de skogbevuxna öarne i närheten af Cap Hom, der, så vidt det
beror af växtlighetens massa, hvilket antal däggdjur som helst
kan finna sitt uppehälle. Ett af de underbaraste fakta inom geo-
logien, är att man i Sibirien hittat elefanter och noshörningar full-
ständigt bibehållna med hull och hår; men oafsedt den förmenta
svårigheten för dem att kunna få föda från angränsande länder,
så är hela saken i min tanke icke så invecklad, som man vanligen
föreställer sig. Sibiriens, liksom Pampas slätter, tyckas hafva
blifvit bildade under hafvet, uti hvilket floderna medförde kropparne
af många döda djur och ehuru endast skeletternahafvablifvit bibehållna
af flertalet af dessa, hafva likväl af några hela kroppen fullstän-
digt bevarats. Nu vet man, att vattnet i botten fryser i det grunda
hafvet på arktiska kusten af Amerika och på våren icke upptinar
lika fort som fasta marken. Dessutom kan äfven på större djup,
der hafvet icke bottenfryser, dyn några fot under öfversta lagret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
