Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 CHILOE OCH CHONOS-ÖARNE. [kap. XIII.
stensklipporna några mycket vackra stånd af Qunnera scabra,
hvilken är snarlik en jättelik rabarber. Folket äter stjelkarne, hvilka
äro syrliga, och garfva läder med rötterna, samt bereda en svart
färg af dem. Bladen äro nästan kretsformiga, men djupt flikiga.
Jag mätte ett som var nära åtta fot i tvärmått och således icke
mindre än tjugufyra fot i omkrets! Stjelken är något mer än tre
fot hög och då hvarje stånd utskjuter fyra eller fem af dessa ofant-
liga blad, gifva de tillsammans en mycket ståtlig anblick.
Den 6 december. — Vi uppnådde Caylen, som kallas ”kristen-
hetens ände”. Om morgonen stannade vi några minuter vid ett
hus på norra sidan af Laylec, hvilket var den yttersta punkten af
den sydamerikanska kristenheten och en bra eländig koja var det.
Breddgraden är 43° 10’, hvilket är 2 grader sydligare än Rio
Negro på atlantiska kusten. Dessa ytterst boende kristne voro
mycket fattiga, och de tigde något tobak, i det de vädjade till
sin belägenhet. Såsom ett bevis på dessa indianers fattigdom, kan
jag omnämna, att vi kort förut hade mött en man, som hade rest
tre och en half dag till fots och måste använda lika många på
återresan, endast för att få värdet för en liten yxa och några fi-
skar. Huru svårt måste det icke vara att köpa den ringaste sak,
när man måste göra sig ett sådant besvär, för att få en så liten
skuld betald!
Om qvällen anlände vi till ön San Pedro, der vi funno Beagle
till ankar. Då vi seglade om udden, landstego två af officerarne,
för att taga en följd af vinklar med teodoliten, hvarvid en räf
(JJanis fulvipes), en art som säges vara egen för ön och är myc-
ket sällsynt samt dittills varit okänd, satt på klipporna, och var så
djupt försänkt i att gifva akt på officerarnes arbete, att jag genom
att helt sakta gå fram bakom honom, blef i tillfälle att döda ho-
nom med ett slag i hufvudet af min geologiska hammare. Denna
räf, mera nyfiken eller mera vetenskaplig, men mindre försigtig
än flertalet af sina bröder, står nu uppstoppad i Zoologiska Säll-
skapets museum.
Vi stannade tre dagar i denna hamn, hvarunder kapten Fitz
Roy ena dagen försökte att med en trupp bestiga San Pedros topp.
Skogarne hade här ett helt annat utseende, än på norra sidan af
ön; och då bergarten bestod af glimmerskiifer, så fans ingen strand,
utan de branta sidorna döko rakt under vattnet. Landskapet lik-
nade följaktligen mera Eldslandet än Chiloe. Vi försökte likväl för-
gäfves att uppnå spetsen; ty skogen var så ogenomtränglig, att
den som icke har sett det, icke kan föreställa sig en så hopgytt-
rad massa af multnande och förmultnade stammar. Jag kan för-
säkra att våra fötter ofta under mer än hela tio minuter aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
