Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1835.] VILDA POTÄTEE. 253
Den vilda potatesen växer i stor ymnigliet på dessa öar, på
den sandiga, snäckrika marken invid hafsstranden. Det längsta
ståndet var fyra fot högt. Bötknölarne voro vanligen små, men
jag fann en af oval skapnad, som höll två tum i tvärmått. De
liknade i alla afseenden den engelska potatesen och hade samma
lukt som denna; men när de kokades, skrumpnade de mycket till-
samman samt blefvo vattniga och fadda, utan någon bitter smak.
De äro tvifvelsutan här inhemska. De växa, enligt mr. Low, så
långt åt söder som till 50:e breddgraden och kallas ”aquinas’’ af
de vilda indianerna der i trakten. De chilotiska indianerna hafva
ett annat namn för dem. Professor Henslow, som har undersökt
de torkade exemplar, hvilka jag hemförde, säger, att de äro de-
samma som de, hvilka beskrifvits af Sabine ***
från Yalparaiso, men
att de bilda en varietet, hvilken af några botanister ansetts som
en skild art. Det är märkvärdigt, att samma växt skulle finnas
på mellersta Chiles kala berg, der ingen regndroppe faller på öfver
sex månaders tid, samt i de fuktiga skogarne på dessa sydliga öar.
I mellersta delen af Chonos-arkipelagen (lat. 45°) har skogen
nästan samma skaplynne som långs med hela vestkusten, hela 100
milen söderut till Cap Horn. Chiloes trädlika gräs finnas icke här,
då deremot Eldslandets bok uppnår en betydlig storlek och utgör
en ansenlig del af skogen, likväl icke på samma öfvervägande sätt
som längre i söder. Kryptogamiska växter finna här ett föi sig
mycket passande luftstreck. I Magelhaens sund tyckes marken, så-
som jag förut har anmärkt, vara för kall och för våt. att låta
dem uppnå någon utveckling, men i skogarne på dessa öar äi art-
antalet och den stora ymnigheten af mossor, lafvar och små orm-
bunkar alldeles utomordentlig 00. I Eldslandet växa träden endast
på bergsluttningarne, medan livarje slät jordfläck utan undantag
höljes af ett tjockt torflagér; men i Chiloe närer den släta marken
de frodigaste skogar. Här i Chonos-aikipelagen närmar luftstrec-
kets beskaffenhet sig mera till Eldslandets än till norra Chiloes,
ty hvarje slät fläck är der betäckt med två växtarter (Astelia pumila
och Donatia magellanica), hvilka vid sitt förmultnande bilda en
tjock bädd af mjuk torf.
I Eldslandet öfver skogsregionen är den förra af dessa i nog
grad sällskapliga växter den hufvudsakligaste orsaken till torfbild-
* Caldcleugh hemskickade två rotknölar, hvilka göddes val och redan
första året afkastade talrika potäter och en mängd blad.
** Då iag håfvade med mitt insektnät, fick jag pa dessa stallen ett an-
senligt antal små insekter af Staphylinidemas familj och an^ ra som aro e
slägtade med Pselaphus oeh små Hymenoptera; men den till o
artantal mest framstående familjen uti de skoglösare delame af Chiloe och
Chonos är Telephoridernas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
