Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1835.] STORMFÅGLAR. 257
ligt blef slagen och slutligen dödad genom ett hugg på hufvudet.
Vid Port St. Julian såg man dessa stora stormfåglar döda och upp-
äta unga måsar. En annan art (Puffinus cinereus), som linnes
både i Europa, vid Cap Horn oeh på kusten af Peru, är mycket
mindre än P. gigantea, men har såsom denna en smutsigt svart
färg. Hart vistas vanligen i stora flockar i de djupt in i landet
inträngande fjordarne. Jag vet mig aldrig hafva sett så många fåg-
lar af något annat slag tillsamman, som en gång af dessa på an-
dra sidan af ön Chiloe. De flögo i hundratusental under flera
timmar i samma riktning i en oregelbunden linie. När en del af
skocken slog sig ned på vattnet blef dess yta svart och ett ljud
hördes från dem, som om menniskor hade talat på långt håll.
Det finnes åtskilliga andra arter stormfåglar, men jag skall
endast omtala en annan art (Pélecanoides Berardi), hvilken lem-
nar ett exempel på dessa ovanliga fall af en fågel, som tydligen
tillhör en karakteriserad familj, men som likväl till sina vanor och
sin kroppsbygnad är beslägtad med en annan, lielt olika familj.
Denna fågel öfvergifver aldrig de lugna sunden emellan öarne.
När han oroas, dyker han ett stycke, och när han åter kommer
upp till ytan, flyger han med ens bort. Sedan han förmedelst de
snabba slagen af sina korta vingar sålunda flugit1 ett stycke i rak
linie, nedfaller han liksom dödsskjuten och dyker på nytt. Näbbens
oeh näsborrarnes skapnad, fotens längd och sjelfva fjädrarnes färg
utvisa, att denna fågel är en stormfågel; å andra sidan blir man till
följe af hans korta vingar och deraf beroende flygt, af kroppens
och stjertens form, af frånvaron af baktå, hans vana att dyka och
val af vistelseort, till en början tvehågsen huruvida han icke har
lika nära slägtskap till alkfåglarne; och man skulle utan tvifvel
taga honom för en sådan, när man ser honom på långt håll, vare
sig att han flyger eller dyker, eller lugnt simmar i Eldslandets
ensliga fjordar.
Darwin, En naturforskares resa omkring jorden. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
