Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276 CHILOE OCH CONCEPCION. ––-STOR JORDBAFNING. [kap. xiy.
fortvarande mer än åtta fot. Vi få en bättre föreställning om om-
fånget af dessa företeelser, om vi, liksom förut i fråga om glaci-
ererna antaga att de egt rum på motsvarande afstånd i Europa;
då skulle hela landet från Nordsjön till Medelliafvet blifvit våld-
samt skakadt och på samma gång skulle ett stort område af Eng-
lands ostkust blifvit höjdt, jemte några der utanför liggande öar;
på kusten af Holland skulle en rad vulkaner kommit i verksamhet
och ett utbrott egt rum på hafsbottnen vid norra ändan af Irland;
och slutligen skulle de gamla vulkanerna i Auvergne, Cantal och
Mont d’Or uppsändt svarta rökpelare och länge förblifvit. i häftig
verksamhet. Två och trefjerndels år senare skulle Frankrike å nyo
blifvit hemsökt af en jordbäfning alltifrån sin midt till Engelska
kanalen och en ö fortvarande uppstått i Medelhafvet. .
Det område, från hvilket vulkaniska ämnen verkligen utkasta-
des den 20 februari, är 120 mil långt i en riktning och 70 mil
i en annan, i räta vinklar mot den första. Följaktligen utbreder
sig sannolikt här en underjordisk lavasjö af ett. omfång nästan
dubbelt så stort som Svarta hafvets. Af det innerliga och in-
vecklade sätt, hvarpå de lyftande och utbrott föranledande krafterna
visade sig stå i samband med livarandra under alla dessa företeel-
ser, kunna vi trygt draga den slutsatsen, att de krafter som lång-
samt och med små ryck upplyfta fastlanden och de, som. vid på
hvarandra följande tidpunkter utkasta vulkaniska ämnen från öppna
mynningar, äro enahanda, Af flera skäl tror jag, att de ofta här
förekommande jordskalfven bero på lagrens sönderremnande, hvilket
blir en nödvändig följd af landets utvidgning, då det upplyftes,
samt remnornas fyllande med smälta ämnen. Detta remnande och
fyllande skulle, om det tillräckligt ofta upprepades (och vi veta
att jordbäfningar ofta på samma sätt beröra samma områden) bilda
en kedja af kullar; och den långsträckta ön Santa Maria, hvilken
lyftades tre gånger så högt som det närbelägnafastlandet,tyckesunder-
gå denna process. Jag tror, att ett bergs fasta axel till sitt bild-
ningssätt skiljer sig från en vulkanisk kägla, endast deri, att i
förra fallet den smälta stenen oupphörligt blifvit ingjuten, i stället
för att såsom i det senare gång på gång utkastas. Dessutom tror
jag att det är omöjligt att förklara bygnaden af stora bergskedjor,
sådana som Cordilleran, der lagren, som täcka den ingjutna axeln
af plutonisk bergart, hafva blifvit kastade på kant långs med åt-
skilliga parallela och närbelägna höjningslinier, så framt man icke
antager att den klippmassa, som bildar kärnan, efter upprepade
utbrott blifvit dit ingjuten med nog långa mellantider, för att låta
de öfre delarne eller kilarne afsvalna och stelna; ty om lagren hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
