Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[KAP. XVII.
336
‘?V b ’’ •%
första af en hök, som är en egendomlig mellanform af en vråk
och den amerikanska gruppen af asätande Polyborer. Han öfver-
ensstämmer mycket nära med dessa senare fåglar till sina lefnads-
vanor och sitt läte. Vidare finnas tvenne ugglearter, som repre-
sentera Europas kortörade och hvita tornugglor. Dernäst kommer
en gärdsmyg, tre jätteflugsnappare (två arter af slägtet Pyroce-
phalus, af hvilka den ena eller båda af somliga ornithologer skulle
anses som blotta varieteter,) och en dufva, alla analoga med, men
skilda från amerikanska arter. För det fjerde en svala, hvilken af
Gould anses för en särskilt art från Nord- och Syd-Amerikas Progne
purpurea, fastän hon skiljer sig från denna endast genom en något
mörkare färg, samt derigenom att hon är mindre och smärtare.
För det femte finnas tre arter af en härmfågel, ett slägte som är
mycket utmärkande för Amerika. De återstående landfåglarne bilda
en högst egendomlig grupp af finkar, som äro beslägtade med hvar-
andra i anseende till näbbens skapnad, stjertens korthet, kropps-
formen och fjädrarne. Det finnes tretton arter, hvilka Gould har delat
i fyra underafdelningar. Alla dessa arter äro egendomliga för
denna ögrupp, likasom hela fågelfamiljen, med undantag af en art
1. Geospiza magnirostris. 2. Geospiza jortis.
3. Geospiza parvula. 4. Gerthidea olivacea.
af underafdelningen Cactornis, som nyligen erhållits från Bows-ön
i de låga öarnes arkipelag. Man får ofta se de begge arterna af
slägtet Cactornis klättra bland de stora kaktusträdens blommor;
mmm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
