Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1835.] LANDSKÖLDPADDAN. 339
men Du Bois säger i sin resa af år 1669, att inga reptilier funnos
på Bourbon, utom sköldpaddor; och öns ståthållare försäkrar, att man
före år 1768 hade försökt, ehuru utan framgång, att införa grodor
på Mauritius, förmodligen som födoämne. Följaktligen kan man
betvifla, huruvida denna groda är inhemsk på dessa öar. Grod-
familjens frånvaro på de oceaniska öarne är så mycket anmärk-
ningsvärdare, när man till jemförelse tager fallet med ödlorna,
hvilka i så stor mängd förekomma på de flesta små öar. Kan
denna olikhet icke bero på den större lätthet, hvarmed de af ett
kalkhaltigt skal skyddade ödleäggen, kunna förflyttas medelst
saltvattnet, än som skulle kunna ske med grodornas slemmiga rom?
Först skall jag beskrifva lefnadsvanorna hos den landsköldpadda
(Testudo nigra, förr kallad inclica), hvilken jag så ofta omnämt.
Jag tror att dessa djur finnas på alla Galapagos-öarne, åtminstone
på de flesta. De vistas företrädesvis i de höglända, skogiga trak-
terna, men lefva äfven på de låglända och torra. Jag har redan
visat, huru talrika de måste vara, af den mängd, som man fångat
på en enda dag. Somliga hinna en ofantlig storlek. Mr. Lawson,
en engelsman, som var vice guvernör öfver kolonien, berättade oss
att han hade sett åtskilliga så stora, att det erfordrades sex eller
åtta man för att lyfta dem från marken och att några hade lemnat
ända till tvåhundra marker kött. De gamla hanarne äro de största;
ty honorna hinna sällan till en så ansenlig storlek. Man kan lätt
skilja hanen från honan genom hans längre svans. De landsköld-
paddor, hvilka förekomma på de öar, der icke något vatten finnes,
eller på de lägre och torrare delarne af andra, lefva hufvudsakligen
af de saftiga kaktéerna; medan de, som vistas på de högre och
fuktiga trakterna, äta bladen af åtskilliga träd, ett slags bär (kal-
ladt guayavita), hvilket är surt och sträft, äfvensom en blekgrön,
trädlik laf (Usnera plicata), som hänger i flätor från trädens
grenar.
Landsköldpaddan tycker mycket om vatten, dricker stora myc-
kenheter deraf och vältrar sig i dyn. Endast de större öarne ega käl-
lor och dessa äro alltid belägna invid de mellersta delarne och på
en ansenlig höjd. Derför äro de sköldpaddor, söm lefva i de lägre
trakterna, tvungna att gå mycket långt, när de äro törstiga. Också
gå breda och väl trampade stigar i alla riktningar från källorna
ned till kusten; och spanjorerna upptäckte vattningsställena genom
att följa nämde stigar. Då jag först steg i land på Chathams-ön,
kunde jag icke första hvad för ett djur som sa metodiskt vandrade
långs med väl valda stigar. Vid källorna är det ett eget skade-
spel, att se flera af dessa väldiga djur, en afdelning ifrigt vankande
uppåt med utsträckta halsar och en annan återvändande sedan de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
