Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1886.] DJUPA DALGÅNGAR. 361
lodräta, ehuru till följe af de vulkaniska lagrens lösa beskaffenhet
träd och en frodig växtlighet uppsköto från hvarje utspringande
kant. Dessa branter måste hafva varit några tusen fot höga och
det hela bildade en bergsklyfta, som var vida praktfullare, än allt
hvad jag någonsin förut sett i den vägen. Anda till dess middags-
solen stod lodrät öfver dalgången, kändes luften sval och fuktig,
men då blef den qvalmig. Vi åto vår middag under skuggan af
en klippkant, vid foten af en vägg af pelarformig lava. Mina väg-
visare hade redan anskaffat en rätt af småfisk och sötvattens-
räkor. De medförde ett litet nät, utspändt på ett tunnband, och der
vattnet var djupt och gick i hvirflar döko de, samt följde likt
uttern med öppna ögon fiskarne i hålor och vrår och fångade
dem sålunda.
Tahitierna äro lika händiga som amfibier i vattnet. En anek-
dot, som Ellis omtalar, visar huru hemmastadda de känna sig i
detta element. När man år 1817 skulle föra i land en häst för
drottning Pomarre, så brusto gjordarna och han föll i vattnet, hvar-
på vildarne genast hoppade öfver bord; och genom sina rop och
fåfänga bemödanden att hjelpa, höllo de nästan pa att dränka djuret.
Men så snart hästen kom i land, tog hela befolkningen till flyk-
ten och försökte dölja sig för det menniskobärande svinet, såsom
de benämde hästen.
Litet högre upp delade strömmen sig i tre sinå åar, af hvilka
man icke kunde komma fram utmed de tvenne nordliga, till följe af
en rad vattenfall, som nedföllo från det högsta bergets taggiga
spets. Den tredje var efter allt utseende lika otillgänglig; men
vi lyckades likväl gå uppför den på en högst ovanlig väg. Dalens
sidor voro nämligen här nästan brådstupa, men såsom ofta händer
med lagrade klippor, framskjöto små kanter, hvilka voro tatt be-
vuxna med vilda bananer, liljeartade växter och andra tropikernas
yppiga alster. Då de klättrade utåt dessa kanter och sokte etter
frukter, hade tahitierna upptäckt en stig, på hvilken man kunde khfva
upp för hela branten. Det första uppstigandet från dalen var
mycket farligt, ty det var nödvändigt att gå uppfor en brant,
naken klipphäll med tillhjelp af de rep, som vi medförde Jag
kan icke förstå huru någon menniska kunde upptacka att detta
förfärliga ställe var den enda punkt, der bergets sida kunde bestigas.
Vi gingo derefter försigtigt långs med en af de utskjutande klipp-
kanterna, till dess vi kommo till en af de tre strömmarne. Denna
kant bildade här en flat häll, ofvanför hvilken ett, nagra hundra
fot högt, vackert vattenfall nedsände sitt vatten, medan nedanfoi
ett annat högt vattenfall föll i hufvudströmmen i den vid vara
fötter liggande dalen. Från denna svala och skuggnka vra gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
