- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
411

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1831!,] STOR KRABBA. 411
nötens afryckta höljefibrer, på hvilka de hvila, som på en bädd.
Malajerna begagna sig stundom häraf, oeh samla den tradiga mas-
san, hvilken de begagna som dref. Dessa krabbor äro mycket
goda att äta. Dessutom finnes under stjerten lios de större en stor
massa fett, hvilket, när det smältes, lemnar så mycket som en
balf kanna klar olja. Somliga författare påstå, att Birgos kry-
pa upp i kokospalmerna, för att slå ned nötterna. Jag betviflar
mycket möjligheten häraf; men detta skulle gå lättare för sig på
en Pandanus. Mr. Liesk sade mig, att Birgos på dessa öar endast
lefver af de nötter, som fallit till marken.
Kapten Moresby har omtalat för mig, att denna krabba be-
bor Chagos-öarne och Seychellerna, men icke de angränsande Mal-
divgrna. Hon var fordom allmän på Mauritius, men endast nå-
o-ra få små finnas nu der. I Stilla hafvet säges denna art, eller
en med mycket liknande lefnadsvanor, bebo en enstaka korallö
norr om Sällskaps-öarne. Såsom bevis på det främsta kloparets
underbara styrka, kan jag omnämna, att kapten Moresby mstangde
en sådan krabba i en stark bleckask, som hade innehållit skorpor
och på hvilken locket var fastgjordt med ståltråd; men krabban
nedböjde kanterna och kom ut. Då hon nedböjde kanterna,
dref hon en mängd små hål rakt igenom blecket!
Jag fann till min stora förvåning, att två korallarter af slag e
Millepora (M. complanata och alcicornis) hade förmågan att stingas.
De steniga grenarne eller skifvorna kännas sträfva, strax nar e
tagas ur vattnet, och äro icke slemmiga, ehuru de ega en stark
och obehaglig lukt. Den stingande förmågan tyckes variera hos
olika exemplar. När en bit trycktes eller gneds mot ansigtet.
eller armens fina skinn, uppkom vanligtvis en stickande kamia e-
ter förloppet af en sekund och räckte endast nagra minuter men
S ST dag endast vidrörde mitt ansigte med en gren kande
jag genast smärta, hvilken tilltog som vanligt efter nagra^sekundei,
men fortfor att kännas ganska häftig i nagra ™nu h■ 1
märkas inemot en half timme efteråt. Ivanslan vai lika starK
som af en brännässla, men liknade mera den som astadkommes al
Phvsalian Små röda fläckar uppkommo på armens finare skumoc
in ut som om de skulle öfvergå till vattenblemmor, hvilket dock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free