Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1886.] TEORI ÖFVER KORALLREFVENS UPPKOMST. 419
dast till det afstånd från kusten, på hvilket en grundval finnes,
som icke överskrider det erforderliga djupet af från 20 till 30
famnar. För så vidt sjelfva refvet beträffar, finnes ingen väsent-
lig skilnad emellan detsamma och ett barrier-ref eller en atoll;
men det är vanligen mindre bredt och följaktligen hafva endast
få holmar bildats derpå. Emedan korallerna växa kraftigare på ut-
sidan, äfvensom till följe af det inspolade sedimentets skadliga inver-
kan, blir refvets ytterkant dess högsta del, medan deremellan och
landet vanligen ligger en några fot djup, grund, sandig kanal.
Der bankar af aflagrade ämnen hopats nära ytan, såsom i vissa
delar af Vestindien, kantas de stundom med koraller och likna
till följe häraf i viss mån lagun-öar eller atoller, likasom de lång-
samt sluttande öar omgifvande kustrefven i viss grad likna barrier-ref.
Ingen teori öfver korallrefvens bildning kan anses tillfyllest-
görande, som icke omfattar de trenne stora klasserna. Vi hafva
sett, att vi nödgas tro på sänkningen af dessa vidsträckta områden,
beströdda med låga öar, af hvilka icke en enda stiger öfver den
höjd, till hvilken vind och vågor kunna uppkasta fasta ämnen, och
som dock äro uppförda af djur, hvilka behöfva en grundval, som ej
får ligga på för stort djup. Låtom oss då betrakta en ö, som är om-
gifven af kustref, hvilka icke hafva någon invecklad bygnad, och
låtom denna ö med sitt ref, som motsvaras af den oafbrutna linien
i träsnittet, långsamt sjunka. Då nu ön sjunker vare sig några
fot i sender eller alldeles omärkligt, så kunna vi af hvad som är
kändt om de vilkor, hvilka gynna korallernas tillväxt, tryggt draga
A A. Yttre kanterna af kustrefvet vid hafsytan. B B. Stränderna af den om-
slutna ytterkanter efter dess tillväxt uppåt under en sänkningspenod, nu
förvandlade till ett barrier-ref med holmar på. B’ B’. Stränderna af den nu omslutna
ön. G C. Lagun-kanalen.
N.B. I detta och följande träsnitt kunde landets sänkning endast framstallas ge-
nom en skenbar höjning af hafsytan.
den slutsatsen, att de lefvande massorna, sköljda af bränningen
på yttre kanten af refvet, snart åter uppnå hafsytan. ^ attnet in-
kräktar likväl efterhand på stranden, ön blir mindre och mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
