- Project Runeberg -  En naturforskares resa omkring jorden /
426

(1872) [MARC] [MARC] Author: Charles Darwin Translator: Gustaf Lindström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

426 KEELIKGS-ÖN. –– K0RALLB1LDNINGABNE. [kap. xx.
eller kusteirklarne af atoller, som enligt min teori bildats under en
sänkningsperiod, men sedermera höjts. Deremot bestå några ljusblå
eller barrier-ref af korallklippa, som måste lyftats till sin närva-
rande höjd innan den sänkning ägde rum, under hvilken de nuva-
rande barrier-refven växte uppåt!
Författare hafva med förvåning anmärkt, att ehuru atollerna
äro de vanligaste korallbildningarne öfver vissa, ofantliga ocean-
områden, saknas de likväl helt oeh hållet i andra haf, såsom Vest-
indien. Vi kunna nu genast inse orsaken; ty der ingen sänkning
egt rum, kunna inga atoller hafva uppstått; och hvad särskilt beträf-
far Vestindien och vissa delar af Ostindien, så vet man, att dessa
trakter höjt sig inom den nyare tiden. De stora områden, som äro
färgade röda och blå, äro alla aflånga, och ett slags vexelverkan i
stort eger rum mellan de båda färgerna, liksom om den enas höj-
ning hade hållit motvigt mot den andras sjunkning. Om man tager
i öfvervägande bevisen på nyligen skedd höjning både vid de med
ref försedda och vid andra kuster, såsom i Sydamerika, der inga
ref finnas, föranledas vi till den slutsatsen, att de stora fastlanden
för det mesta äro höjningsområden, medan vi af korallrefvens be-
skaffenhet åter måste sluta, att de mellersta delarne af de stora
hafven äro i sjunkning stadda områden. Ostiudiska ögruppen, som
är det mest söndersplittrade land i verlden, är på de flesta ställen
ett höjningsområde, men sannolikt i flera än en riktning omgifvet
och genomträngdt af smala sänkningsområden.
Jag har på nyss anförda karta med skarlakansrödt betecknat
alla de inom densammas gränser befintliga många kända, verk-
samma vulkanerna; och deras fullkomliga frånvaro på alla de stora
sänlmingsområdena, vare sig de ljust eller mörkblått färgade, är i
hög grad påfallande, likasom sammanträffandet af de förnämsta vul-
kankedjorna med de rödfärgade delarne, livilka antingen länge måste
hafva förblifvit stillastående eller ännu oftare nyligen blifvit höjda.
Ehuru några få af de skarlakansröda fläckarne förekomma på obe-
tydligt afstånd från enstaka blåfärgade cirklar, så finnes dock icke
en enda verksam vulkan på närmare håll än ett hundra mil från
någon ögrupp eller ens någon liten atollgrupp. Det är derföre ett
märkligt faktum, att man på Yänskaps-öarna, som bestå af en mängd
höjda, men sedan till en del bortspolade atoller, känner två vulkaner
och kanske flera, som varit i verksamhet under den historiska tiden.
Ehuru å andra sidan de flesta öarna i Stilla hafvet, som omslutas
af barrier-ref, äro af vulkaniskt ursprung, ofta med ännu märkbara
kratrar, så vet man icke, att en enda af dem någonsin varit i verk-
samhet. Följaktligen skulle det i dessa fall tyckas som om vulkaner
kommo i verksamhet och utslocknade på ett och samma ställe allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcresajord/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free