- Project Runeberg -  Svenska folkets seder, bruk och klädedrägter /
30

(1863) [MARC] Author: Carl Andreas Dahlström - Tema: Textiles
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Södermanland.

Utgör sydöstra delen af Svealand. Det skiljes i norr genom Mälaren från Upland, ock i
söder genom skogen Kolmården från Östergöthland; i vester innesluter det östra delen af sjön
Hjelmaren. Södermanland är ojemnt och backigt, ehuru utan höga berg, äfvensom utan större
slätter, men rikt på små sjöar och vattendrag, med en i allmänhet bördig jordmån. I afseende
på naturskönheter täflar Södermanland med de första landskap härutinnan i riket. Dälderna
genomskäras öfverallt af åar, hvilka sammanbinda nästan oräkneliga sjöar, och landets ännu
va-rande utseende ger anledning till den förmodan, att det varit en skärgårdstrakt, och fornlemningar,
hvarpå Södermanland är rikt, göra det sannolikt, att denna del af Sverige långt tillbaka varit
bebodd af Vikingar.

Södermanlänningen är lifligare än Uplänningen, i allmänhet arbetsam, förståndig, fryntlig,
gästfri och öppen. Rekarne- och Willåttinge-boerne hafva af ålder varit kända som ett stolt och
tappert folk. Wingåkersboerne, egentligen innevånarne i vestra Wingåker och Österåker, skilja
sig från andra Södermanlänningar genom ansigtsbildning, plägseder och isynnerhet klädedrägt.
Det är icke bekant när den först blifvit vedertagen deras urgamla och egna drägt; men år
1749 stadfastade Konungen allmogens träffade förening att, vid vite aldrig ändra den gamla
klädedrägten, som är olika för olika åldrar och lefnadsförhållanden; dock mest för qvinnan, ty
karlen igenkännes alltid på sin hvita vadraallsrock. De äro i allmänhet utmärkta för sitt vackra
utseende, och karlarne tillika genom deras håg att vara på färder, hvarigenom de erinra om
de gamle Vikingar, från hvilka de ock förmena sig härstamma, hvilket namnet Wingåker
(Vi-kingakir), jemte den hvita färgen på deras kläder, skulle bevisa. Äfven bönderna i Sorunda
och några omgifvande socknar utmärka sig för egenhet i seder och klädedrägt. Denna är
likväl icke äldre än sedan medlet af förra århundradet, då den var stadsdrägt och gula
skinnbyxor, blå strumpor och ljusblå långrock med messingsknappar var modet för dagen bland
Stockholms borgare.

Nordvestra delen af Södermanland, förut en halfö, nu en ö, sedan det smala näset genom
Södertelje kanal blifvit genomskuret, heter Södertörn. Detta landstycke hörer under
Stockholms län, det öfriga Södermanland under Nyköpings län — af hvars sex städer märkas:
Nyköping, som är säte för Länsstyrelsen. Man anser att här och i kringgliggande trakt Svenska
språket talas renast, äfven af allmogen. Ruinerna af det fordna slottet, som näst Stockholms
och Kalmar var det starkast befästade i riket, ligga utmed staden. Det har tjenat både till
boning och fängelse för flera såväl kungliga som furstliga personer. Här bodde nemligen Magnus
Ladulås såsom Hertig, här hölls Konung Waldemar fången till sin död, Konung Birger 1 £ år
och år 1317 ihjelhungrade han här sina bröder, hertigarne Erik och Waldemar. Af
hertigar-nes uppretade anhängare intogs och förstördes slottet, men uppbyggdes snart ånyo. Carl IX
bodde här ofta och hans dotter Catharina äfvensom hennes son Carl Gustaf sedan Konung Carl
X voro här födde. Konung Carl den IX dog här 1611 och 1625 hans andra gemål.
Streng-näs är sedan 1291 säte för en biskop och från 1628 för ett gymnasium. I Domkyrkan som
är en af de största och vackraste i riket finnas Sten Stures d. ä. och hans gemåls, Konung
Carl IX:s, hans gemålers och hans son Carl Filips jemte flere utmärkte mäns grafvar, och
grafvårdar. Det nu varande Gymnasiihuset var en tid biskopssäte och befäst. Den nu för bi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:35:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcsseder/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free